Alten Anna Larsson sjöng Johannes Janssons "September" med citat ur Harry Martinsons dikt med samma namn.
Konsert
Höststämningar
Norrköpings Symfoniorkester.
Dirigent: Karl-Heinz Steffens.
Altsolist: Anna Larsson.
De Geerhallen 27/10.
Jonssons purfärska musik är tillägnad alten Anna Larsson och har citat ur Harry Martinsons dikt ”Septembermorgon” som utgångspunkt. Innehållet upplevs existentiellt som naturens speglingar av tillvaron.
Janssons musik överraskar. Den börjar med en gryningskänsla, lite avvaktande. Därefter är det verkligen öppna spjäll fyllda med klangmoln, suckar och attacker i den täta texturen.
Orkestern tog stor plats både i volym och struktur. Mitt i denna komplexa rastlöshet vistades Anna Larssons varma och fokuserade stämma. Men hon fick kämpa mot orkesterflödet och det dröjde en tredjedel in i verket innan jag uppfattade någon text.
Kände att naturen var ständigt närvarande, inte minst i de korta avsnitt av klanglig återhämtning mellan textsjoken.
Alten Anna Larsson fick kämpa mot orkestern med sina varma stämma.
”En symfoni utan program är konstens högsta utveckling”, menade Edward Elgar. Hans ”Symfoni nr 1” befäster det påståendet.
Steffens lockade fram de mjukt böljande romantiska stråken, lite glitter, och eldade på i partier med pampigheter, alltsammans mycket organiskt och med omsorg om det dramatiska uttrycket.
Johannes Jansson, Anna Larsson och Karl-Heinz Steffens tackar publiken.
Den långsamma delen bjöd på mycket melodi i horisontella stråk och kändes som en stor välkomnande famn, förödande vackert. Den energiska finalen visade på många snabba rörelser och festivitas, alltsammans i en väl sammanhållen tolkning.