Teater
"Hundra gånger gifta"
av Vilhelm Moberg med Motala Teaterverkstad, i regi av Glenn Qvarfordth
Medverkande: Peter Hermansson, Ann Lindström, Mats Jungmyren m fl.
Kornettgården 29/6 (spelas fram till 11/7).
Efterlängtat så det förslår i dubbel bemärkelse. Inte minst med tanke på den nedsläckning av scenkulturen som corona medfört. På Kornettgården har vi tidigare kunnat njuta av flera välspelade pjäser av Wilhelm Moberg. En av de oförglömliga var ”Hjonelag skall med böneman byggas”.
I år firas dessutom 25-årsjubileum med Teaterverkstadens Mobergs pjäser. Liksom de övriga är ”Hundra gånger gifta” en komedi, ett slags folklustspel. Som manus tillhör den väl inte hans vassaste. Delvis beror det på att textens idé bygger på en variant av det som brukar kallas Brechts ”Verfremdungseffekt”. Det innebär att illusionen bryts, när skådepelarna går ur sina roller och påminner publiken om att det är teater vi ser. Onödigt krångligt i ett folklustspel. För mycket av interna teaterproblem och kanske också en satir som inte riktigt når fram.
Efter en kvart in på första akten, sker detta rollbyte när paret ska fira bröllopsnatt. Hela spelstilen ändras från fjantig romantik till realism, vilket i och för sig skådespelarna klarar överraskande bra. Ann Lindström är stilsäker medan Peter Hermansson dubbelspelar lite. Men de får också med sig publikens skratt och munterhet.
Det är också roligt när vaktmästare Karlsson inte riktigt hänger med i svängarna och tror att äkta paret grälar på riktigt och ska skiljas. Leif Gustavssons biroll är för övrigt en verklig behållning. Hans rolltolkning påminner om Klabbarparn i Åsa-Nisse.
Därefter följer diverse olika problemvinklingar. Ensemblens sedvanliga brist på pengar, ambitioner som inte förverkligats, krockar mellan livet och konsten et cetera.
Men det blir lite segt i längden. Kanske beror det på den ringrost som skapats p g a uppehållet till följd av corona-eländet. Premiärnerver. Sufflören får gripa in i ett flertal gånger, men det gör i och för sig inte så mycket i ett folklustspel. Men det behövs större täthet, högre tempo och mer bestämdhet i rolltolkningarna. Det kommer säkert efter ett par ytterligare spelkvällar. Motala Teaterverkstad brukar klara sådant riktigt bra. Sällskapets tidigare uppsättningar av Moberg är värd allt beröm! Och måtte de fortsätta länge till.