The Beatles spelar in plattan "Get Back" i Peter Jacksons dokumentär med samma namn.
Själv tillbringade jag delar av de tomma plånböckernas, snålblåstens och halkiga trottoarernas månad i streamat sällskap med fyra killar, som ännu inte fyllt trettio. Omåttligt populära, välbeställda - och uttråkade.
I januari (när annars) 1969 var de fyra medlemmarna i The Beatles en smula mätta på framgång när de samlades för att spela in ny musik. Filmkameror på plats i studion registrerade allt killarna gjorde för en planerad dokumentär. Den gick upp på bio året efter, men det mesta av det mycket stora filmmaterialet - mer än 55 timmar - har blivit liggande i arkiv tills härom året när det hamnade i händerna på ”Sagan om ringen”-regissören Peter Jackson.
Hans redigerade resultat finns i ”Get back”, en serie på tre långa avsnitt som nu kan ses på streamingtjänsten Disney+. Med en sammanlagd speltid på nästan åtta timmar är det en mastig historia - och mycket givande. Fascinerad har jag från första parkett kollat hur det gick till när dessa begåvade killar skapade sin musik. Eller försökte göra det, för snabbt står det klart att det här var ett band med problem. John ägnar sej mest åt att skämta och nojsa med hela tiden närvarande Yoko, Ringo gäspar mycket bakom trummorna, George surar över de andras ointresse för hans låtar och Paul är alltmer otålig över den allmänna bristen på idéer.
Även om bandet har mycket kul mellan varven är slitningarna synliga och trött på det kreativa kaoset lämnar också George Harrison gruppen vid ett tillfälle. För alltid som det verkar, men han övertalas att komma tillbaka efter några dagar. Bara ett år senare upplöses ändå bandet och en reflektion är att The Beatles vid denna tid inte hade någon som pekade ut vägen. Uppenbarligen saknade de managern Brian Epstein, han som gav dem en välbehövlig struktur fram till sin död några år tidigare. Om inte ”Get back” ger dej nog av The Beatles kan du kolla ”McCartney 3, 2, 1”, även den på Disney+. Paul McCartney dissekerar där sin musik tillsammans med producenten Rick Rubin i en serie på sex halvtimmes avsnitt.
"The chairman of bored" ´, Iggy Pop, uppträder 1977.
Fler exempel på uttråkade artister hör du i låtlistan, där årets Polarprisvinnare Iggy Pop tar täten när han vitsigt utropar sej till ”chairman of the bored”. Father John Misty hänger på Bruce Springsteens mest kända låt när han granskar den amerikanska drömmens råa materialism och sina landsmäns pillerpoppande bedövningsförsök i ”Bored in the USA”. Så ung och redan utled på kärlekens irrgångar - Billie Eilish har fått nog i ”Bored”, medan syskonduon The Pierces ironiserar över nutidens alla distraktioner. Varken storstadsresor, one night stands, lyxprylar eller kaviar och champagne botar deras leda.
Systrarna Allison and Catherine Pierce utgör duon The Pierces.
Tro nu inte att det här bara hör vår omedelbara nutid till. Redan i 90-talets mitt kände sej Olle Ljungström ”uttråkad, nästintill död” efter överdoser av ”radioröster med polyper” och ”folk som är trivseldefekta”. Något senare, under ett valår precis som nu, fick Olle medhåll av Lars Winnerbäck. Trött på clowner i tv och valpropaganda ”lika billig som reklam” blev hans lösning att fly till vårt södra grannland.
Olle Ljungström var så uttråkad att han var "nästintill död".
Otis Redding, 60-talets största manliga soulikon, var utarbetad och desillusionerad när han sommaren 1967 tog sin tillflykt till en husbåt utanför San Francisco. Där skrev han sin vackra och vemodiga sång om att slå dank och bara kolla på båtar som kommer och går. Inspelningen senare under hösten blev Otis’ sista, färdigställd bara tre dagar före hans död i en flygolycka på väg till en konsert.
Den uttråkade soulikonen Otis Redding 1967.
Felicia Takman är en uttråkad artist
Hur undviker man då depp och uttråkning? Låtlistan rundar av med två förslag. Morrissey förordar helt enkelt att inte kliva ur sängen på morgonen plus strunta i att kolla på nyheter och i en hyfsat färsk låt finner en självkritisk Felicia Takman att hennes tristess är kopplad till alltför snabba fördömanden av människor hon egentligen inte känner.
Kaj Kindvall är popnestor och legendarisk programledare, med hemstad i Norrköping