Tillsammans Sune Johansson har Marianne Wik gjort flera dokumentÀrfilmer om Söderköping med omnejd.
âVi skulle gĂ„ dĂ€r Ă€nnme stranna
Du skulle hÄlle mÀ i hanna
à skvalpe dÀ skulle vÄgera göre
Ă„ i trĂ€toppa skulle en fĂ„glera höreâŠâ
SĂ„ inleds hennes dikt âĂstgötsk kĂ€rleksviseâ i samlingen âĂ du garsken?â (âĂr du galen?â) som kom förra Ă„ret. Den innehĂ„ller poesi uteslutande skriven pĂ„ östgötska, sĂ„ som den talas i den sydöstra delen av lĂ€net.
â Jag har skrivit och lĂ€st upp dikter pĂ„ östgötska i mĂ„nga Ă„r och jag samlar hela tiden pĂ„ mig fler ord och uttryck. MĂ„nga tycker att dialekten lĂ„ter rolig eller skĂ€ms för hur de pratar, men det tycker jag inte alls att de ska, det Ă€r inte sĂ„ jag tĂ€nker nĂ€r jag skriver, sĂ€ger Marianne Wik.
För henne Àr dialekten en viktig del av vÄr östgötska kulturhistoria, hon vill nedteckna och förvalta det som riskerar att försvinna.
â Det krĂ€ver mer eftertanke Ă€n att skriva pĂ„ rikssvenska, det Ă€r svĂ„rt att pussla ihop orden som ska rimma.
Under helgen har hon ett hedersamt uppdrag som Söderköpings poesifestivals egen huspoet.
â Jag kommer att dyka upp pĂ„ torgen och i butiker och lĂ€sa mina dikter.
Sedan första diktsamlingen âKĂ€rlek och blomdoftâ (1991) har hon skrivit ytterligare nio diktsamlingar och fem barnböcker. Dessutom har Marianne Wik gjort dokumentĂ€rfilmer om Söderköping, Sankt Anna och Vikbolandet tillsammans med Sune Johansson, fĂ„tt sin poesi tonsatt av Bernt Appelvang och skriver krönikor i Söderköpings-Posten.
Redan som barn författade hon och skickade in dikter och berĂ€ttelser till Ăstergötlands Dagblad, Folkbladet och Kamratposten.
â Att skriva Ă€r mitt liv, jag kan bara inte lĂ„ta bli.
Marianne Wik Àr 76 Är och kommer ursprungligen frÄn Sankt Anna och just barndomen och ungdomen ÄtervÀnder hon stÀndigt till i sin poesi.
â NĂ€r jag vĂ€xte upp pĂ„ 50-talet sĂ„ förĂ€ndrades skĂ€rgĂ„rden mycket, mĂ„nga flyttade dĂ€rifrĂ„n och deras hus blev till sommarstugor i stĂ€llet. NĂ€r pappa kom dit pĂ„ 30-talet hade han 20 kollegor, 30 Ă„r senare var det bara han kvar. SjĂ€lv hade jag bara en lekkamrat till slut och det ensamma livet gjorde mig nog ocksĂ„ lite lillgammal.
Marianne Wik Àr Söderköpings poesifestivals egen huspoet.
Marianne Wik vill fÄnga det förflutna för att förstÄ nuet.
â Jag Ă€r nostalgisk. Det var ett hĂ„rt liv man levde, men det var ett vĂ€ldigt rikt liv sĂ„ nĂ€ra inpĂ„ naturen. Det fanns en annan gemenskap, man brydde sig om varandra pĂ„ ett annat vis.
â Visst var man tvungen att anpassa sig och det fanns konflikter Ă€ven dĂ„, men jag upplevde min uppvĂ€xt som konfliktfri. Det fanns inget utrymme för att bara tĂ€nka pĂ„ sig sjĂ€lv, utan allt man gjorde var med hĂ€nsyn till andra.
Trots att Marianne Wik kom frÄn ett enkelt hem uppmuntrade hennes förÀldrar henne att lÀsa och skriva. Genom ett stipendium fick hon möjlighet att resa i vÀg och studera i Sigtuna med ambitionen att bli lÀrarinna.
â Pappa var statare frĂ„n början, han föddes 1902 och blev 96 Ă„r gammal. Han hade bara sex Ă„rs folkskola, men var politiskt engagerad och blev ocksĂ„ nĂ€mndeman till slut. För honom blev alltid allting mycket bĂ€ttre, nĂ€r han fick pension var han överraskad att inte behövde arbeta mer för pengarna. Min mamma sĂ„g alltid till att köpa kollegieblock som jag kunde skriva pĂ„.
Marianne Wiks förebild Werner Aspenström vid skrivmaskinen 1950.
Hennes stora förebild Àr poeten Werner Aspenström, som hon ocksÄ brevvÀxlande med. De delade samma stora intresse för naturens poesi.
â Han skildrar ocksĂ„ uppvĂ€xten i den lantliga miljön. Pappa tog med mig ut pĂ„ promenader i naturen och gjorde mig alltid uppmĂ€rksam pĂ„ hur trĂ€d och stenar kunde se ut som levande varelser, det var sĂ„ jag lĂ€rde mig att se det poetiska i naturen.
Marianne Wiik har ocksĂ„ skrivit om staden, âTill Söderköpingâ (1993) Ă€r hennes upplagemĂ€ssigt mest framgĂ„ngsrika diktsamling i vilken hon skildrar hemstadens invĂ„nare och deras historia.
Under sitt liv har hon arbetat som lÀrare i svenska och engelska och undervisat elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt svenska för invandrare.
â Det Ă€r dĂ€rför jag skriver rakt och enkelt, mĂ„nga lĂ€sare upplever att jag uttrycker mig pĂ„ ett sĂ€tt som de sjĂ€lva skulle göra och att de kĂ€nner igen sina tankar i mina.
Just nu skriver Marianne Wik en ny diktsamling pĂ„ östgötska som ska heta âSom en sĂ€'râ (âSom man sĂ€gerâ), den nya barnboken "Majken & Fotbollen" Ă€r pĂ„ vĂ€g och dessutom har hon en ungdomsroman pĂ„ gĂ„ng samt planerar för en deckare.