Jakob Carlander är psykoterapeut och Andreas Svensson är psykolog, båda verksamma i Linköping. 2015 kom deras första gemensamma bok ut, "Att möta människor med rättshaveristiskt beteende, handbok för yrkesverksamma". Den svarade uppenbarligen mot ett uppdämt behov i det offentliga Sverige och upplagan tog snabbt slut, samtidigt som de två författarna bokats som föreläsare hos en rad myndigheter och instutitioner. De har varit hos justitiekanslern, i domstolar, i regeringskansliet, på skolor och förskolor och alla typer av kommunala förvaltningar i hela landet.
– Ja, det finns ett enormt sug. Och en enorm frustration, säger Jakob Carlander.
Ämnet är så efterfrågat att förlaget Gothia fortbildning bad dem skriva en ny version av boken, med fördjupade kapitel om bland annat sociala medier och forskningen på området. Den har nyss kommit ut och nu ska de berätta om den hos Louise Epstein och Thomas Nordegren i P1.
Ökar rättshaveristiskt beteende i samhället?
– Ja, den kollektiva bilden från alla våra besök på arbetsplatser är att det ökar, men det finns ingen forskning på det, säger Jakob.
– Vi kan i alla fall säga att genomslagskraften ökar, det är enklare att synas i dag, säger Andreas och fortsätter:
– En anledning är internet och sociala medier.
Att synas och få respons kan nämligen trigga den som på ett rättshaveristiskt sätt driver sin egen sak. De menar att rättshaveristiskt beteende kan bero på många olika faktorer, och att personlighetssyndrom (hette tidigare störning) av narcissistisk, paranoid eller tvångsmässig art ibland kan ligga i grunden.
Andreas Svensson och Jakob Carlander är noga med att rättshaveristiskt beteende skapar lidande hos alla, hos personalen på de drabbade myndigheterna, de anhöriga och inte minst hos personen själv.
Men vad är rättshaveristiskt beteende?
Jakob och Andreas förklarar:
– Om en förälder är arg på städningen av toaletterna på förskolan så är det en arg förälder. Men om samma förälder tar bild på toan och lägger ut på Facebook, skickar bilden till miljökontoret, begär in ansökningshandlingarna från städaren och rektorn, mejlbombar skolförvaltningen, begär ut kommunens miljöpolicy, ställer mängder med detaljerade frågor i mejl med många versala bokstäver och utropstecken, börjar spela in samtalen med pedagogerna... då blir det rättshaveristiskt beteende.
Ett exempel ur boken är 11 000 mejlade klagomål (gällde ett socialkontor någonstans i Sverige) på fem månader, det blir 73 mejl om dagen från en och samma person i en och samma sak!
Men hur ska myndigheter hantera detta?
– Vi rekommenderar ett tydligt och sakligt men empatiskt bemötande, säger Andreas Svensson.
– Ja, ett lågaffektivt bemötande (inte känslosamt) som motverkar förstärkning. Man ska inte inbjuda till nya frågor utan svara kort men korrekt, säger Jakob Carlander.
Jakob Carlander och Andreas Svensson medverkar i Epstein & Nordegren 4/1 kl 15 på P1.