Gråväder, vinter och mörker. Att försjunka i Johan Thybergs senaste alster om den östgötska skärgården kan vara ett bra botemedel mot vinterdepresssion och en möjlighet att drömma sig till ljusare tider. Dessutom tillkommer ett rejält stycke kulturhistoria på köpet.
– Jag hoppas väl att läsarna ska få en blick av hur fantastisk skärgården är och vilken betydelse den haft som transportväg genom tiderna ända sedan människor först dök upp här i vårt land. Det är en dokumentation som jag hoppas ska gå igenom, säger Johan Thyberg.
"Kustfarleden genom Östergötlands Skärgård" är det korrekta namnet på den rikt illustrerade boken. Med undertiteln "Fyrar och Sjömärken samt Omgivande Fastland, Öar och Deras Historia" sammanfattas innehållet väl.
– Det är en ganska bred berättelse inte bara om dagens farled utan även om gamla inte längre existerande lots-, fyr- och tullplatser samt flertalet större öar liksom större hamnställen och gårdar och gods på fastlandet, säger Johan Thyberg.
Professorn i cell- och molekylärbiologi från Karolinska institutet hamnade i Östgötaskärgården 2005 när han efter långt letande hittade Skedholmen utanför Arkösund och blev året runt-boende på den tio hektar stora ön. Nya boken är en naturlig uppföljare till "Strandhugg i Östergötlands skärgård" från 2014.
– Jag tillbringade min barndoms somrar på västkusten. Där föddes mitt intresse för båtar och skärgård. Under studietiden gick jag på antikvariat i Stockholm och samlade böcker om skärgård.
– När jag kom hit började jag kolla upp lite vad det fanns för litteratur om Östergötlands skärgård. Jag hittade inte särskilt mycket. Jag började direkt att åka omkring en hel del med båt och tänkte att det kunde vara värt skriva nåt.
Vad tycker du utmärker östgötaskärgården?
– Av de skärgårdar i Sverige som jag känner till tycker jag att det är den vackraste. Jämfört med Stockholms skärgård är det ju en stor fördel att den är förhållandevis lite bebyggt. Åker du t ex i ytterdelen av S:t Anna finns det ju hur många öar som helst där man kan lägga till och vara helt ensam. Det är en väldigt vacker skärgård och finns mycket kulturhistoria.
Utforskandet är dessutom långt ifrån över. I februari går nästa bok till tryck. Den gången handlar det om de yttersta skären, 400 sidor om bland annat deras geologi och historia.