Det är lite nu det börjar. Det är uppenbart så han känner det, Nils Polettis första 100 dagar som teaterchef har till stor del handlat om att administrera en repertoar som redan var satt. Den kommande säsongen är hans egen.
– Det är nu jag får sjösätta min egen repertoar. Nu blir misstagen och framgångarna bara mina, säger han.
Nils Polettis namn som ny chef för Östgötateatern väckte reaktioner. Efter tio år som konstnärlig ledare för Turteatern med pjäser som både hyllades och fick medial uppmärksamhet föregicks han av ett visst rykte. Lägg till en politisk frispråkighet om tilltagande högerpopulism och främlingsfientlighet så räckte det för att röra om i grytan. En förväntan om nytändning hos många men också en oro för vad som komma skulle hos andra, kanske framförallt inom den åldrande abonnemangspubliken.
– Har man varit orolig för nakna skådisar inlindade i plast som kastar bajs på varandra kan man andas ut. Det kommer inte att hända, skrattar Nils Poletti.
När det gäller politiken blir han allvarligare. Han ser inte SD som ett parti som alla andra.
– Jag är politiskt orolig för framtiden. Med min bakgrund kan jag inte förväntas säga nåt annat. Jag och flera med mig pratar seriöst om var vi kan flytta om de skulle ta makten men jag räknar kallt med att jag är safe åtminstone de kommande fyra åren.
– Jag tar inte partipolitisk ställning när det gäller nåt annat parti. Jag tycker det finns en stolthet för kulturen från rött till blått och det finns en samsyn när det gäller behovet av samtal och demokrati.
Att han skulle ha några politiska glasögon när det gäller repertoaren tillbakavisar han däremot bestämt.
– Jag är helt ointresserad av plakatteater. Jag vill göra storslagen teater och erbjuda storslagna upplevelser. Jag är inte intresserad av ett budskap, jag vill bli inlurad och överraskad. Det är bra teater för mig.
Sin första tid som chef för Östgötateatern beskriver han som harmonisk och glädjefull.
– Oro och tankar har såklart funnits men också en längtan att prata om det vi håller på med. Det har landat väldigt väl och jag känner att det finns en förändringslust bland ensemblen. Det jag gillar med hela huset är att människorna är glada, varma och tillmötesgående. Det finns ett samtal om konst som känns väldigt stimulerande.
Den stora utmaningen för Nils Poletti och hans parhäst, produktionschefen och biträdande teaterchef Fanny Twardomanski, handlar om att bryta svikande publiksiffror och samtidigt förhålla sig till en allt äldre abonnemangspublik.
– Det är en tunn lina att balansera på, det inser jag. Jag skulle vilja att man som publik kommer för att här har vi det senaste. Att Östgötateatern är som för 40 år sen när folk från hela landet kom hit för att de ville jobba just här och den östgötska publiken var de första att möta morgondagens stjärnor.
– Ska man lyckas måste man göra nåt annat än bara det alla är vana vid. Det tror jag den kloka abonnemangspubliken förstår. Östgötateatern har kanske varit lite fast där. Jag vill inte ge publiken det de vill ha utan det de inte visste att de behövde, men vi måste sätta igång. "Idas sommarvisa" är lite ledstjärnan.
Nils Poletti hoppas mycket på att vårens stora satsning, musikalen "Rocky Horror Show", ska bli föreställningen som både lockar ny publik och tillfredställer den gamla. Repetitionerna har precis börjat och Nils Poletti själv står för regin.
– Jag har aldrig gjort musikal förut. Den är perfekt. Det är kabaré, teater och musikal, allt i ett. När jag såg den första gången så öppnades min teatersyn generellt. Den erbjuder också en stor frihet att göra som man vill.