"Jag tycker så mycket om Kinda", säger korsordsmakerskan Helene skott.
– Jag har länge varit fascinerad av korsord. När jag började lösa dem kunde det ta flera månader. Sedan gick det fortare och fortare – jag klarade det på några dagar. Då började jag bli intresserad av konstruktionen också, säger Helene Skott som sedan 2013 har konstruerat egna korsord. I maj 2014 började hon jobba på en firma som säljer korsord till tidningar.
– De hör av sig och säger vilken typ av korsord de vill ha. Det kan handla om barn eller sommar, till exempel, säger hon och lägger till att hon tror att hon är Kindas enda kordsordskonstruktör.
Men det är inte lätt att försörja sig på att konstruera korsord. Det blir allt vanligare att de görs av en dator. Helene Skott är också med i styrelsen för Sveriges Korsordsmakares förening som samlar nästan alla konstruktörer i Sverige. Hon berättar att medlemsantalet sakta sjunker.
– Det beror mycket på att det är svårt att hitta jobb. Nu är vi runt 80 medlemmar. Det är en tråkig utveckling. Jag kallar det kulturmord.
När man ska skapa ett korsord börjar man med att välja bilder i en bildbank och tänka ut skojiga texter till bilderna.
– Det är typiskt svenskt det här med bildkorsord. Jag tror till och med att de kallas för "Swedish crosswords".
"Det är inte bara ordförrådet som ökar när man löser korsord, man lär sig om massa andra saker också", säger Helene Skott som också menar att korsordsmakeri är lite av ett bildningsuppdrag.
När man har valt sina bilder lägger man ut orden och försöker se till att det blir luftigt utan "stängda hörn". Man ska också se till att fläta orden runt sina bildtexter, vilket också är det svåraste, enligt Helene Skott.
– Är det ett svårt korsord så kan man ju använda alla ord. Ska det vara ett enkelt så får det inte vara för avancerade ord. I början var det nästan svårare att göra korsord för barn. Då måste man använda enklare ord men det ska ju ändå hänga ihop, säger hon.
Helene Skott har alltid tyckt om att leka med ord och hon talar engelska, franska och spanska.
När man sedan har fått ihop alla ord, då är det dags att börja fundera på ordlekar. Det blir mycket googlande på synonymer och sammanhang för att få till det både korrekt och roligt.
– Om det till exempel står "ostört" så kan man tänka "ost-ört". Då blir det "kummin". Det är sådant som är charmen med ordlekar, säger hon och uppmanar folk som löser hennes korsord att tänka "utanför boxen".
Man får inte använda samma ord två gånger, och Helene Skott berättar att hon ibland blir snurrig av alla ord. Hon skriver upp alla ord på en lista, och stryker dem vartefter hon har använt dem i konstruktionen.
"Korsord är som att väva, men man väver med ord istället", säger Helene Skott.
– Mitt ordförråd har ökat något enormt, men det blir många "kill your darlings", säger hon.
Hon visar ett av sina unika kryss där hon har flätat in Göta Kanal med små tecknade broar. På vänstra sidan av korsordet finns ord som är kopplade till kommunens västra delar, och på högra sidan ord som kan kopplas till den östra delen.
– Då fick jag ha ett separat papper för att skriva upp alla kommuner i Östergötland. Det var så mycket att hålla reda på, säger hon med ett skratt.
Men det är inte bara ordförrådet som ökar när man löser eller konstruerar korsord, menar Helene Skott. Genom gåtorna och orden lär man sig om till exempel geografi, djur och natur också. Hon återkommer till datorernas roll i korsordskonstruktion.
Helene Skott beräknar att hon har konstruerat över 1000 korsord under åren. "Ibland när jag tar fram korsord som jag har gjort tidigare så fattar jag ingenting först", skrattar hon.
– Om den unga generationen inte får sådana här handgjorda ordvitsar med pillemariska knåp så kommer de ju inte att förstå sig på det här med korsord. En dator är mycket sämre på det här med ordlekar. Den kan bara använda de ord som är inmatade. Jag vet inte om AI kommer att klara det senare, nu gör den det i alla fall inte.