Det menar Lars Anders Johansson, redaktionschef på tankesmedjan Timbro (borgerlig). Han har på nära håll följt kulturpolitiken i Sverige sedan Alliansens regeringstid och skrivit boken "Dansa efter maktens pipa - Kultur i politikens tjänst". På torsdagskvällen deltar han i ett kultursamtal med skådespelaren Marika Lagercrantz och moderatorn Göran Sarring (Skådebanan, mångårig regissör) på Arbetets museum i Norrköping. Och på onsdagen hölls ett liknande samtal i Linköping. Samtalen arrangeras av Skådebanan och Riksteatern.
– Vi vill lyfta frågor om kulturpolitik och få människor att tänka på kulturen, säger Göran Sarring.
Lars Anders Johansson vill se en större riksdebatt om kulturen i sin helhet och om hur kulturutövarna ska få betalt i synnerhet. Han menar att den institutionella strukturen inom kulturpolitiken har sett likadan ut i decennier och att det beror på att varken Socialdemokraterna eller det borgerliga blocket vill diskutera frågorna.
– Det kan uppstå politiskt bråk om fri entré på statliga museer. Men man talar inte så mycket om offentlig finansiering av kulturen.
Han anser kulturlivet skulle må bra av att flera institutioner drevs som stiftelser där donationer utgör stor del av det finansiella tillskottet.
– Då lyfter man bort politiken från kulturen. I länder där kulturfinansiering är centraliserad finns risk att politiken får ett starkt inflytande på innehållet. Kultur har ju använts av olika totalitära styren. Det blir mycket lättare att ta över en centraliserad struktur, än en diversifierad, säger Lars Anders Johansson.
Kulturutredningen från Alliansregeringen och medieutredningen från sittande regeringen till trots, enligt Lars Anders Johansson analys så lämnar det borgerliga blocket och Socialdemokraterna fritt spelrum i kulturpolitken.
– MP och Sverigedemokraterna är de som talar mest om kulturpolitik i dag, enligt mig. Oavsett vad man tycker om deras politik. I min bok försöker jag att få borgerligheten att formulera en kulturpoltik. Både Socialdemokraterna och borgerligheten har haft ett slags folkrörelsetanke, men den har man lämnat och låtit ett nyttoperspektiv ta över. Alltså antingen socialpolitiska syften som jämlikhet och mångfald eller att kulturen är bra för turismen!
Och här menar han att de etablerade partierna tar en stor risk:
– Det kan ge plats åt politisk aktivism från extrem vänster och extrem höger, alltså grupper som gillar att utnyttja kulturen politiskt, säger Lars Anders Johansson.