Anna Laestadius Larsson deltar i årets helt digitala bokmässa, men saknar den fysiska kontakten med läsarna.
Med undantag för boken om konstnären Hilma af Klint har alla Anna Laestadius Larssons böcker utspelat sig på 1700-talet, med verkliga historiska kvinnor i huvudrollerna. Men i "Svårmodets döttrar", som släpptes häromdagen, är karaktärerna helt fiktiva och händelserna utspelar sig från 1900-talets början fram till 1968.
– Alla tidigare böcker skildrar remarkabla och märkvärdiga kvinnor. Nu vill jag skildra de vanliga kvinnorna, säger Anna Laestadius Larsson som är född och uppvuxen i Linköping men som numera bor utanför Stockholm.
Fiktiva karaktärer ger dessutom större litterär frihet.
– När jag har haft verkliga personer som exempelvis Hilma af Klint och mina 1700-talskaraktärer så har jag ett visst ansvar och en viss ram att förhålla mig till. Här kan jag placera min karaktärer var jag vill.
Geografiskt är de placerade i den norrländska byn Svårmodet, även den påhittad. Boken följer tre generationer kvinnor från en och samma familj – mormor, dotter och barnbarn.
– En röd tråd genom alla mina böcker är kvinnors brist på självbestämmande över sitt liv och sin sexualitet. Om man tittar på mormor Ingeborg som är ung i början av 1900-talet så är det inte alls mycket som skiljer hennes rättigheter från mina 1700-talskvinnor. Rösträtten kom först 1921 och då blev gifta kvinnor myndiga.
Fram till bokens nutid 1968 hinner fler framsteg tas, bland annat inom arbetarrörelsen och genom avkriminaliserandet av preventivmedel. Det skulle ta ytterligare sex år innan fria abort tilläts.
– Jag föddes 1966 och jättemånga av de rättigheter som vi har i dag kom efter att jag föddes. Jag vill ha med det perspektivet, att mycket hände på kort tid, att det inte var så länge sedan och att vi inte ska ta det för givet.
Året 1968 är förknippat med den vänsterrörelse som svepte över Sverige och Västvärlden. Men inte i Svårmodet.
– Det roar mig att alla skildringar av 1968 är om det revolutionära, om protesterna och det progressiva med de så medvetna ungdomarna. Men på landsorten i Sverige så märkte man knappt av det. Där var livet precis lika konservativt som det alltid hade varit.
Vanligtvis brukar hon åka runt i landet och möta läsarna, men i rådande läge blir det mindre av den varan. På tisdag besöker hon dock Vadstena Föreläsningsförening för att prata om boken om Hilma af Klint.
– För en författare som sitter ensam så mycket är det väldigt värdefullt.