Dansens vecka brukar synas på scener och torg i hela Östergötland i april varje år. 2020 kom pandemin och stoppade alltihop, men i år, lagom till tioårsjubileet, fick det bli en digital dansfestival i stället.
– Det blev bra, det var något som hände varje dag, säger Anna Ljung, dansutvecklare för Dans i Öst som sorterar under Region Östergötland.
Dansföreställningar, workshops och dansfilmer sändes på Dansens veckas Youtube-kanal 22–29 april. Antalet tittare låg kring ett hundratal på kvällstid, och lite lägre på dagarna. Men till skillnad från mycket annan strömmad kultur gick det inte att se dansinslagen efteråt, utan bara vid den tidpunkt de sändes.
Varför var det så? Missar man inte lite av poängen med digitala alternativ när det inte går att titta när man vill?
– Vi ville få den där dansfestivalsandan, att det händer här och nu. Men det handlar om rättighetsfrågor också, säger Anna Ljung, och nämner musiken som använts.
– Vi har hjälpt flera dansgrupper och kompanier med inspelning och sedan har de fått sina filmer, så de kan visa dem själva i efterhand i sina egna kanaler. Det är ett sätt att stötta danslivet, fortsätter hon.
Är det inte risk att ni drunknar i det stora digitala utbudet?
– Visst blir det kanske en digital mättnad, säger Anna Ljung som för egen del brukar titta på dansföreställningar från olika arrangörer men även Östgötateaterns digitala utbud.
– Men om vi dansar på ett torg är det ju också bara de som är där just då som ser det.