Boken utspelar sig strax efter coronan. Den är skriven för barn i åldern 9-12 år, men hon tror och hoppas att den uppskattas även högre upp i åldrarna.
Anna Modig är utbildad statsvetare och journalist, men har jobbat mest som kommunikatör. För några år sedan, när hon hade ett intensivt arbete med marknadsföring på ett techbolag, drabbades hon av yrsel.
– Det är en väldigt obehaglig känsla när ingenting är stabilt.
Hon hade drabbats av utmattningsdepression, men den tog lång tid att reda ut och få hjälp med. En del av vägen ut i ljuset blev att skriva en bok för barn och unga som utspelar sig på barndomens Omberg.
Boken heter Drottning Ommas krona och handlar om syskonparet Ville och Lea och Villes kompis Filip. De beger sig ut på cykeläventyr och blir indragna i mysteriet med den försvunna kronan som ska ha tillhört sagodrottningen. Enligt sägnerna levde Drottning Omma på Omberg under förkristen tid.
– Jag väver gärna samman historiska fakta med gamla sägner och egna påhitt i samma anda som sägnerna.
Ett av Annas påhitt är att det smiddes en guldkrona till drottning Omma. Den drabbades av en förbannelse och kastades i Mörka hålkärret. I tusen år var den försvunnen, men hittades av en skolklass på 1960-talet då den placerades på Vadstena slott. Därifrån blev den stulen och det är detta mysterium barnen blir inblandade i att lösa.
När Anna blev sjuk behövde hon ett sätt att jobba igång hjärnan igen och ställde sig frågan vad hon får energi av. Att försöka skriva för vuxna kändes för prestationsinriktat och texter som hon skrev av det slaget blev väldigt tunga.
– Jag behövde verklighetsflykt.
Anna tänker att boken kan passa för högläsning och har medvetet lagt in referenser som troligen bara vuxna uppfattar.
Psykisk ohälsa finns med i boken genom att Filips mamma är på sjukhus. I en dialog där Filip berättar det för sin kompis utbrister Ville: ”Är hon sjuk i huvudet?”.
– Det låter inte alls bra, men är ju egentligen sant. Det är det man är.
En scen i boken utspelar sig på trappan där vi sitter och har intervjun. Den leder ned till vattnet vid Stocklycke hamn.
– I boken är den ännu brantare och längre.
Lea utmanar Filip men han blir rädd och får svindel. Då tänker han att det kanske är så det känns för hans mamma.
Anna och hennes sambo bor i Stockholm, men släkten på hennes pappas sida kommer från trakterna kring Omberg. När hon var barn hade hennes familj en stuga i Heda och hon tillbringade sina första 16 somrar där.
– Jag vaknade på morgonen, cyklade till sommarkompisen och så var vi ute på bus hela dagarna. Tiden var en evighet.
Här är Anna fyra år med Omberg i bakgrunden.
De där somrarnas känsla av frihet är något av det hon vill förmedla.
Scener från hennes egen barndom finns ibland med i omarbetad form i boken. När vi kommer till ”långa backen” berättar hon att hennes pappa brukade frikoppla och rulla fritt där.
– I boken ropar Lea att de ska frihjula på cykel, alltså släppa pedalerna och sträcka ut benen.
Men Filip vågar inte.
– Han är en försiktig general.
Anna har tre söner som är 9, 14 och 15 år. Två av dem spelar fotboll och hon försöker gå på alla deras matcher. Hon ser också gärna hockey, skidskytte, engelsk fotboll och annan sport på tv. Vid sidan av skrivandet läser hon mycket och är gärna ute i naturen. Först skrev Anna boken till en av sina söner som hade svårt att komma igång med läsning.
– Jag försökte läsa Fem-böckerna med honom men märkte att de blivit väldigt daterade.
Drottning Ommas krona är första delen i en serie. I första hand en trilogi, men det kan också bli fler delar.
Som barn tyckte hon själv mycket om de berättelserna och författaren Enid Blyton är en av hennes tre förebilder. De andra är Astrid Lindgren och Kristina Ohlsson.
– En bibliotekarie beskrev min bok som en modern Fem-bok med inslag av Maria Gripe. Den kommentaren bär jag med mig.
Ibland när hon vandrar på Omberg kommer hon till en plats där hon upplever att naturen ger henne en scen som hon skulle kunna använda i en bok.
– Så får jag tänka ut vad det är som ska utspela sig där.
Anna berättar att hon brukade vara lik sin utåtriktade far som var journalist. Hon tyckte om att ha mycket folk omkring sig och många järn i elden.
– Efter sjukdomen har jag blivit mycket mer lik mamma.
När Anna vandrar på Omberg upplever hon ibland att naturen ger henne en scen till bokserien. Sedan får hon tänka ut vad som ska hända där.
Nu vill hon ha lugn och ro och uppskattar tystnad. Fortfarande tycker hon det är svårt att fokusera längre stunder i taget och hon drabbas lätt av det hon beskriver som hjärndimma. Men med hjälp av skrivandet har hon kommit en bra bit på väg.
– I början orkade jag bara skriva en halvtimme om dagen. Nu kan jag skriva i två timmar.
Den fristående del två är skriven, men ännu inte utgiven och heter Silverbägaren. Hon arbetar nu på del tre med namnet Helgonringen. Den utgår från berättelsen om hur den Heliga Birgitta lade ned sin vigselring i makens grav i Alvastra.