Aktören Tobias Pihlblad har vänt åter till Globenscenen och sjunger klart och övertygande: den finstämda ”Vinterljuspromenad” om ljusinstallationerna i Linköping blir i hans tappning ett välkommet lugn i en i övrigt hetsig tillställning. Och det är väldigt roligt att Christine Eddeborn får visa att hon även har en komisk ådra. Tidigare jag har bara sett henne spela snapiga damer (vilket hon för övrigt också behärskar).
Det känns också gott att ensemblen ägnar minnet av Linköpings bortgångne revy-räv Sven-Inge Pettersson några minuter. Han var still going strong i förra årets nyårsrevy ”Tilltrasslat” och jag förstår att han är saknad av många.
Men delar av kakan är i övrigt inte riktigt… ska vi säga färdiggräddade? Några av numren känns tagna ur luften och det är svårt att se varför de fått plats i en nyårsrevy. De är i alla fall inte så roliga. Exempelvis innehåller både sketchen med jägare och dialogen som ska beskriva ett typiskt tjejsnack skämt och gags som känns minst sagt nattståndna. I de numren var mycket riktigt den i övrigt välvilliga premiärpubliken heller inte med på noterna och jag önskar att någon hade satt saxen både här och där i manusen.
Ensemblen levererar dock som utfäst en nummerrevy med lokala inslag. Och varken glädjen på scenen, publikens gensvar efter flertalet sketcher eller ambitionen att med ”Urspårat” erbjuda vår stad en klassisk nyårsshow är att ta miste på.
”Urspårat” spelas till 24 januari. Läs mer på www.linkopingsrevyn.se