Liksom förra året har ensemblen – klokt nog, visar det sig – hämtat manus från de tyska komediförfattarna Franz Arnold och Ernst Bach. Årets ”Der kuhne Schwimmer” (ungefär Den dådkraftiga simmaren) blir i linköpingsk tappning ”Hjälten från Stångån” med stadens eget vattendrag i ett fokus som faktiskt gör nytta och fungerar för gestaltningen.
Handlingen är naturligtvis skruvad och innehåller som sig bör en uppsjö (eller kanske snarare en å?) av förvecklingar: Angerborns grosshandlare Pettersson ska gifta sig, men det råder delade meningar om varför det omaka fästfolket fann varandra. Den bitska pigan Dagmar (Pernilla Parszyk som vi känner igen som den ena Judit i Comhem-reklamen) har synpunkter på giftermålet liksom har Petterssons försupne kompis, Skänningebokhandlaren Botvid Dammberg (Lasse Olofsson). Grannen Kurt Eggert (Jocke Johansson) är mest intresserad av grosshandlarens dotter Frida (Louice Ottosson). Spelet kan börja.
Jocke Johansson, förresten: Han bjuder på det roligaste och mest behärskade kroppsspråk jag sett på länge. I andra akten når det både nya höjder och publikens jubel – och det senare beror inte alls enbart på att Teaterexpressens fiffiga pausarrangemang medger ett glas på en närbelägen krog för de hugade.
Nej, Östergötland är begåvat med en hel kader duktiga skådespelare. Amatörerna står sig väl i konkurrens med proffsen. Flera av de medverkande i kvällens uppsättning syntes även i ”Söderkåkar” på Landeryds hembygdsgård i somras och det är både kul och beundransvärt att se att de kan blåsa liv i så många skiftande karaktärer.
Förra året var Regina Lund gästartist. I år har ensemblen engagerat komikerlegendaren Nils Poppes dotter Mia. Hon är rolig och kvick och fungerar utmärkt som Tuttas (Rebecka Dellskog) giriga mamma. Men som sagt: Teaterexpressen och ”Hjälten från Stångån” skulle klara sig väldigt bra utan namnkunniga dragplåster.
En eloge även till scenografin. Den betyder mer än man i förstone tänker på – särskilt i en fars, där dörrspringet ju måste fungera utan att kännas alltför krystat. Nämnde Jocke Johansson är utbildad snickare och har både formgivit och byggt den finurliga gårdsplanen utanför grosshandlarens stadsvilla. Snyggt jobbat!
Något att klaga på då? Tja, Möjligen känns starten trevande denna premiärdag. Men pjäsen tar fart och aktörerna har snart den fullsatta salongen i sin hand. Och när slutscenen klingat ut vill applåderna inte ta slut.