Silvana Imam och Philip Oros är tillbaka för premiären av den redan hyllade, starka och omtumlande "Dogborn", där varje ruta är inspelad i Norrköping.
– Jag hade inte varit i Norrköping innan vi började filma, men nu, när vi rullade in med bilen i eftermiddags, åkte vi förbi flera av platserna vi var på under filmen. Miljön fastnade i tankarna och känslorna, säger Philip timmarna före galapremiären på Cnema.
– För er i Norrköping blir ju det här en unik filmupplevelse, när man känner igen miljön.
Vi ser skådespelarna sitta på restaurang Piccolo Mondo i Haga, springa i Industrilandskapet, åka bil i ruffiga hamnkvarter och stanna i välbekanta kvarter.
– Många har frågat mig "var spelade ni in filmen?". Hela sceneriet är imponerade, menar Silvana, som hade ett helt annat minne med sig till Norrköping.
– Bråvallafestivalen... Jag spelade där 2017, men tyvärr la de ju ner festivalen ett år senare Det var en häftig festival och upplevelse. Den var grym.
"Dogborn" är artisten Silvana Imams debut som skådespelare. Rapartisten, som har en smått strålande och framgångsrik karriär, nådde ut över hela landet i "Så mycket bättre". Hon hade egentligen inga tankar alls på skådespeleri, men så fick hon ett laddat manus i sina händer och blev "Syster".
– Jag kan aldrig göra något som inte känns rätt i magen, men när jag läste det första utkastet av manuset var det ingen tvekan. Det kändes viktigt och rätt. Jag ville vara med och förmedla det här tillsammans med Philip och de andra skådespelarna. Jag kände att jag faktiskt kunde göra den här rollen fastän jag aldrig hade skådespelat.
"Syster" tar hand om både sig själv och "Bror" genom det svåra livet i Sverige i sin jakt på att bara överleva nästa dag.
"Syster är impulsiv och lättantändlig.
"Bror" är traumatiserad och stum.
De klamrar sig fast vid varandra medan de sjunker. Så dyker en möjlighet upp i den undre världen – ett till synes enkelt jobb med att hämta och lämna varor på olika adresser. Det dröjer dock inte länge förrän syskonen inser att varorna är människor – unga kvinnor och flickor från andra länder.
– Filmen ställer ju frågan hur långt hon kan gå för att de ska klara sig. Det är en svår roll. Både hon och "Bror" är offer och förövare på samma gång.
Vad önskar ni publiken får med sig från filmen?
– Att öppna ögonen för alla att det här händer överallt och ingenstans. Du har en bild av hur en torsk ser ut, men det kan vara vem som helst och närmare oss än vad vi kan tro, säger Silvana.
– Det är obekvämt att tänka på och prata om något, som pågår runt omkring oss helt tiden. Jag hoppas folk ska se filmen och att den ska bidra till en diskussion om det och kanske skamma det beteendet hos de män som skapar efterfrågan. Det finns en falsk bild av att "många kvinnor gör det här frivilligt" eller "de har valt att jobba med det här själva". Den här filmen trycker upp det rätt i ansiktet på den som deltar i det, menar Philip.
Regissören Isabella Carbonell har känt ett starkt behov av att sätta sökarljuset på trafficking i Sverige.
– Det finns inget annat val för mig. Jag är inte politiker eller polis eller socialarbetare så det är så här jag kan bidra. Om jag inte gjorde någonting så skulle jag förmodligen bli spritt språngande galen, för jag är så jävla arg hela tiden på det här. Det blir ett sätt att kanalisera den ilskan, säger hon i en TT-intervju.
Kemin och känslan mellan "Bror" och "Syster" sitter i än idag, när vi sitter och pratar i Cnemas salong.
– Nej, vi spelar nu också, säger Philip och skrattar.
– Skämt åsido... vi hade tur att klicka med varandra direkt. Det var också oerhört viktigt för att kunna orka med ett sånt tufft ämne. Vi var tvungna att hitta ett ljus i allt det här mörka. När du väl tänker på vad det är vi ska göra, vilket vi skulle göra i våra roller, är det bara hemskt. Vad ska vi säga? Det är skitäckligt och jag hatar bara de här männen, men tack och lov hade vi det bra mellan tagningarna och en bra stämning i gruppen.
Silvana Imam gjorde en låt med namnet "Syster och Bror", som släpptes under fredagen och rullar under eftertexten.
– Bästa låten i hela världen, säger Philip.
– Jag ville gärna göra en låt till filmen. Det var min önskan från början. Då blev det den här.