Vi kommer att få se mycket av Plura i tv i höst och vinter.
Plura kliver i storstövlarna och går ut i trädgården. En skön höstdag med klar luft och färgstark växtlighet. Sjön likt en vattenspegel en bit bortom fältet och trädgården inramad av några faluröda hus. En lantlig vykortsidyll för att nöja sig med en kortfattad beskrivning.
– Det är mycket nu, säger han plötsligt.
Man tänker omedelbart på tv-program som ska spelas in, turnéer som ska planeras och låtar som ska skrivas. Men, nej, inte riktigt så.
– Vintern är snart här och växterna måste tas in. Vissa ska stå varmt och ljust. Andra vill ha det svalt och mörkt. Det är sånt man lär sig med åren. Och så måste jag rensa tomatplantorna, säger Plura och leder vägen över gräsmattan ned mot växthuset.
På landet råder andra prioriteringar. För runt sex år sedan lämnade Plura Jonsson storstaden i Stockholm och slog sig ned på den sörmländska landsbygden. Sjön åt ena hållet och storskogen åt det andra. Harpsund ligger inte alls långt bort.
– Vi köpte det 2013 och har fixat rätt mycket sedan dess. Inte minst i trädgården. Där det är gräsmatta nu, var det två meter hög sly när vi flyttade in. Det är egentligen min frus "fel". Hon brukar kolla bostadssajter på nätet och ville hitta något. Jag fick komma med mina egna önskemål. Modernt, sjötomt, toalett inomhus och sådant. Stockholms skärgård var för dyrt. Här trivs jag otroligt bra. Här blir jag kvar tills det blir hemmet.
Stockholm då?
– Nä, jag saknar inte Stockholm. Jag var mätt på stan. Det snackas alltid om det stora utbudet. Men vadå? Jag var på Dramaten två gånger under alla år jag bodde där. Aldrig på Stadsteatern. Jag kan inte säga att jag går miste om någonting här.
På besök hemma hos Plura. Det betyder en färd rakt ut i den sörmländska landsbygden. Plura pratar om "sina" tv-program, om livet på landet och om chansen att Eldkvarn ska spela igen.
Det blir mycket Plura i tv framöver. "Så mycket bättre" (TV4) har premiär den 24 oktober och den 27 november drar en ny säsong av "På spåret" igång på SVT. Plura är med i båda de klassiska tittarfavoriterna på bästa sändningstid. Det är av den anledningen undertecknad är på besök här, en bit utanför Katrineholm. För att prata om Pluras förestående tv-medverkan och eventuellt också få fram någonting om Eldkvarns 50-årsjubileum nästa år. Plura är med på noterna och skickar en detaljerad vägbeskrivning som avrundas med nyckelord som "röd lada", "brevlådor", "20 meter" och "staket".
Självklart för dig att tacka ja till både "Så mycket bättre" och "På spåret"?
– Ja, faktiskt. Det har ju inte funnits så mycket annat att göra i år med tanke på alla restriktioner. Vi spelade in i somras och jag, Ana Diaz och Markus Krunegård var med hela tiden. De andra artisterna kom och gick. Vi tre fick väldigt fin kontakt och satt uppe och snackade långt in på småtimmarna. Sedan skulle man upp halv åtta på morgonen igen och göra lite "reality" och stå och steka ägg.
– Jag hade aldrig hört Ana Diaz förut och skulle tolka en av hennes låtar. Jag lyssnade lite på Spotify och bestämde för en låt efter att bara ha lyssnat på första versen. Trodde det skulle räcka. Men sen, i andra versen, kom det plötsligt in en kille och började rappa. Det var jag inte beredd på. Jag fick göra om den lite. Men det funkade.
I "På spåret" parades Plura ihop med Sanna Lundell. Själv hade han tipsat om egna släktingar som "kan allt om allt".
– Nej, det skulle vara en kändis. Men jag höll på att hoppa av. Jag försökte få tag i Sanna innan så att vi kunde snacka ihop oss. Men hon återkom aldrig. Just som jag skulle mejla till SVT och förklara att jag inte ville vara med hörde hon av sig. Sedan fick vi jättebra kontakt. Vi kompletterade varandra. Det var kul att vara med.
Svårt?
– Ja vars. Lätt att få en blackout när man egentligen kan svaret men inte får fram det. Det är kanske åldern. Nu för tiden känns det som att jag har en diskett i huvudet som måste stå i exakt rätt läge för att jag ska komma åt minnet. Annars är jag rätt bra på geografi. Plus att jag kollade upp lite innan. Som vilka huvudstäder Donau flyter genom. Precis när jag hade gjort det, dök just den frågan upp hos Filip och Fredrik i "Alla mot alla". Jag kunde ju ha varit med där också.
Många drömmer om att få se Eldkvarn spela igen. Nästa år, när gruppen fyller 50 år, kan det eventuellt bli möjligt.
Vi rör oss vidare över tomten. Pluras bror Carla är på besök och hålls i gästhuset. Men vi ser inte till honom. Däremot har de båda spelat en del tillsammans inför en begränsad publik på sistone.
– Jättekul, säger Plura.
– Det hela började egentligen när vi spelade på Café Broadway tidigare i höstas. Det var så lyckat att vi har fortsatt. Helt opretentiöst. Bara vi två. Jag gillar verkligen att spela med Carla. Annars har jag mest spelat tillsammans med min son Axel och hans kompisar på senare tid. Vi hade en turné på gång som blev inställd. Men Carla vill alltid spela. "Jag vill stå på en scen och spela gitarrsolon igen" sa han häromdagen.
Vilket oundvikligen leder oss till Eldkvarn.
Ni fyller 50 år som band nästa år.
– Ja. Jo. Det börjar bli lite tjat om det nu. "Du vet väl om att det är 50 år nästa år"? Nej, det visste jag inte, svarar jag. Egentligen har jag inte haft någon lust att göra någonting av det. Men nu vet jag inte. Det är lite större intressenter som har börjat agera. Vi får se. Kanske kan det bli någon jubileumsgrej under nästa år. Det gäller att få ihop hela bandet. Jag har inte pratat med Tony (Thorén, basisten) på ett par år.
Skriver du fortfarande låtar?
– Nej, jag är inte som Carla. Eller Mauro Scocco. De skriver varje dag. Och Carla spelar gitarr flera timmar om dagen. Jag får mest kramp i handen och ont i fingertopparna när jag ska spela numera. Inte heller är jag någon som skriver bara på måfå. Men ibland händer det att jag sitter vid pianot eller med gitarren och plockar lite. Dyker det upp något som låter bra gör jag en del anteckningar.
– Samtidigt har jag lovat min son att vi ska spela in en skiva. Till den måste jag såklart skriva lite nytt. Men det är alltid en tröskel som ska passeras. Känslan av att det här är något som jag redan har gjort förr många gånger kan vara stark.
Solrosorna växer sig höga och Plura får kämpa ett tag för att få stöttningen på plats.
Besöket är över. Plura går in i köket för att ta hand om revbensspjällen av vildsvin han har i kylen. Matlagning är fortfarande ett stort intresse och han hyllar möjligheten att handla närodlat i trakten. Erbjudandet att ansluta till det lokala jaktlaget har han dock inte nappat på ännu.
Varför inte spela in en ny säsong av "Pluras kök" här?
– Jag tycker att det vore perfekt. Gästerna skulle kunna sova över. Vi har gott om plats. Både jag och Mauro (Scocco, sidekicken) vill verkligen få till en omgång till. Vi får se.