Åke Bjurhamn har fått upprättelse.
- Det är väl så man får se det, säger han och nickar mot montern, som innehåller dokument om utomhusverket "Painted Stones".
Han medverkar i Norrköpings konstmuseums nya utställning "Från kungastatyer till gatans lag".
MiljöförstöringDet har gått 30 år sedan aktionen i Vidingsjö och få östgötska konstverk har fått känslorna att svalla på samma sätt som hans och Leif Bomans fyra målade stenblock i södra Linköping.
- Det skrevs spaltmeter. Många tyckte väldigt illa om verket, några få tyckte om det och jag åtalades på sju punkter, säger han och berättar om vernissagen i november 1979, som bevakades av polis då han mottagit ett antal mordhot.
"Painted Stones" gjordes i ett gravfält från bronsåldern och inspirerad av amerikansk land art ville han visa på olikheterna i sätten att skapa konst under bronsåldern och i dag. Det utlöste en stormvåg av åsikter, som ifrågasatte om verket var konst eller miljöförstöring.
- Jag undrade om det hade blivit samma bråk ifall man byggt en bensinstation i stället. Franco Leidi träffade huvudet på spiken när han förklarade att mitt konstverk berörde nutidsmänniskans neuros och rädsla för det okända. Jag tyckte att "Painted Stones" var rätt medicin för ett småborgerligt samhälle som Linköping, säger han.
Privat hämndHan blev friad från åtalen, men i juni 1981 sandblästrades stenarna för att få bort färgen och det fick Åke att byta bostadsort.
- Jag förklarade att jag inte ville bli gravsatt i familjegraven och flyttade hit till Norrköping i stället. Det var min privata hämnd, säger han.
Bo Sylvan och Folke Lalander från Norrköpings konstmuseum hörde till den lilla minoritet som försvarade verket och i tre decennier har materialet om konstkriget i Vidingsjö funnits i museets arkiv.
PAULI OLAVI KUIVANEN