Per Sallerbäck tog över butiken, instrumenten, verkstaden och känslan av Hans Anderson, mer känd som "PianoHasse" i lokal folkmun, sommaren 2018.
Per Sallerbäck, 60, har alltid en termos kaffe och ett par muggar vid ett bord mitt i butiken Pianotjänst, som har legat där på Nygatan sedan 1998.
– Du ska väl ha en kopp, säger Per.
Tack.
– Här har en och annat suttit och pratat om sin musik, sina instrument och sina liv. Det finns många historier i den här lokalen, säger han.
Nu är det över.
– Det är det. Det känns vemodigt och tråkigt, men jag har haft några tuffa år och småbackat mest hela tiden. Bufferten blev uppäten till slut. Jag har inget val, men jag ångrar absolut inte att jag tog över. Det har varit oerhört roliga och givande år.
Per Sallerbäck tog över butiken, instrumenten, verkstaden och känslan av Hans Anderson, mer känd som "PianoHasse" i lokal folkmun, sommaren 2018. Hans gick, med ålderns rätt, i pension vid 84 års ålder och lämnade över till Per efter nästan 60 år i butiken.
– Jag har gjort mitt bästa att föra Hans arv vidare. Jag trodde många gånger "nu vänder det", men det blev bara en kortvarig tanke. Ena dagen sålde man något större, som gav lite slantar, men så sålde man bara ett par plektrum resten av veckan.
Pandemi, rusande inflation, kriget och dyra elräkningar har gjort sitt till.
– Det finns ju egentligen inget i den här butiken folk måste ha hemma. Om musiken är ditt yrke är det en sak, men när folk måste prioritera i vardagen så kan ens hobby hamna långt ner på listan. Jag har full förståelse före det.
Några fioler hänger kvar längs väggarna.
Han har mött många kunder och utmaningar under de fem åren på Nygatan.
– När folk har kommit in med sin gamla gitarr eller fiol som av någon anledning behövt lite renovering, så är det härligt att man har kunnat hjälpa till och fått ordningen på deras grejer.
Som?
– Jag lagade ett hål i sargen på en cello. Den blev jag väldigt nöjd med. Jag fick också fixa till ett gethorn, som hade gått sönder på en gusle. Jag lyckades hitta det extra träslaget, sågade till det hela och fick det på plats. Det var en rolig utmaning, säger Per och skrattar.
I– dag hänger några fioler och gitarrer längs ett par väggar. Några dragspel ligger på hyllor i rummet intill.
– Det är inte så mycket kvar här nu. Det var alldeles fullt av grejer här ett tag, men inte längre. Jag har några dagar på mig att röja bort allt innan vi plockar ner skylten för gott.
Han tar en klunk av kaffet.
– Jag fick tyvärr bita i det sura äpplet, men jag gav det en chans. Jag är glad över det.