Videon är inte längre tillgänglig
På onsdagen presenterade Östgötateatern spelårets repertoar och bjöd på smakprov av vad som väntar publiken. En nöjd Johan Celander, teaterchef, kunde konstatera att det är full fart på teatern. Han erkände dock att han till en början var tveksam till att sätta upp La Cage aux Folles. Han avfärdade den som " lite dammig och mossig". Mattias Carlsson, regissör, höll allt annat än med. När Östgötateatern satte upp den 1993–94 med Jörgen Mulligan i huvudrollen såg han den tio gånger.
– Det här verket är livsviktigt för mig. Den gjorde min egen process att komma ut tio gånger lättare, säger Mattias Carlsson och konstaterar att kampen för de homosexuellas rättigheter aldrig tar slut.
I denna uppsättning är det Pontus Plæaenge och Richard Carlsohn i rollerna som Georges och Albin.
–Det är jätteroligt, en underbar pjäs, en jättefin roll, säger Pontus Plænge, skådespelare.
Än så länge har man bara repeterat två veckor.
– Vi har tagit några stapplande danssteg. Det är väldigt roligt.
"Daggfräsch"
Kärlek och identitet är återkommande centrala teman i årets föreställningar. Inom det ryms också Molières Misantropen.
– Trots att den skrevs för 350 år sedan känns den daggfräsch, tycker Johan Celander och Johan Huldt, teatersekreterare, fyller på:
– I Misantropen gisslar Molière människans svaghet för falskt smicker. Han gisslar ytan. Det är som när vi på Facebook visar upp en spegelbild som är så perfekt att vi själva går på den.
Jesper Barkselius och Ann-Sofie Andersson Kern har rollerna som kärleksparet Alceste och Célimene i denna tragikomedi som regisseras av Michaela Granit.
Satir
Ett annat kärleksdrama, fast då mellan mor och dotter, spelas också i höst. Det är Ensam med Marika Strand som Thora i huvudrollen. Dottern Yngva spelas av Caroline Harrysson. Dramat skrevs redan 1886 av Alfhild Agrell. Av betydligt senare datum är komedin Bra människor.
– Grundtemat är: vad händer när vi drabbas av den största skräcken i Sverige idag, att vi blir arbetslösa, säger Johan Celander.
Ung Scen Öst ger sig med föreställning Baba Yaga i kast med en satir. Här driver man med självhjälpstrenden. Häxan Baba Yaga är en terapeut som hjälper sagoväsen att hitta det onda inom sig. Regissören Nils Poletti hoppas vill röra om i grytan och skapa debatt.
– Bra konst gör bekväma människor obekväma, säger han.