Fotboll och konst kan vara skilda världar, men ändå inte.
I bland kan en passning eller ett mål var så vackert så du vill rama in mästerverket och hänga det väggen.
I bland kan några rader eller en målning skapa känslor och lycka du bara kan möta på en arena.
Jacob Ortmark, 25, tar oss med in världen, där han å ena sidan söker luckor, möjligheter och mål i IFK Norrköpings vitblåa dress och å andra sidan skapar tavlor med sina penslar, färger och tankar framför en duk hemma i köket.
Det kan också uttrycka sig så här.
"En misslyckad passning kan få ödesdigra konsekvenser på en plan, men ett misslyckat penseldrag kan vara början på något helt annat", som det står in Konstforums rader om och inför Jacob Ortmarks utställning.
– Det stämmer verkligen, säger Jacob och ler.
Det var bra sagt.
– Jag har inte sagt det. Jag lånade ju det av dig, säger Jacob och vänder sig till Hasse Eriksson, som är med i Konstforum och ligger bakom den här månadens utställning "Abstrakt cartoonism: Landskap".
– Jag har följt IFK Norrköping i hela mitt liv. När klubben värvade honom och jag såg honom på en bild i matchtröja och med en palett i handen så blev jag nyfiken. Det ena gav det andra, säger Hasse, som tillsammans med vännerna i bandet Guldstrupen sätter ton inför fredagens vernissage på St Persgatan.
Att prestera med sin pensel eller med en boll är två helt skilda saker.
– Konsten är subjektiv. Det finns knappt en enda person, som tycker likadant nästan. Fotbollen är objektiv. Alla vet om jag och IFK Norrköping gör en bra match eller inte... Det blir en helt annan press ute på planen än framför en duk, menar Jacob.
Hans konststil är "abstrakt cartoonism".
– Jag har hittat på den själv. Jag har ödmjukt nog försökt skapa min egen ism... Jag har gott självförtroende inom fotbollen. Det har spritt sig till andra delar i mitt liv. När jag väl hittade på den här så tänkte jag "varför inte?" Den är född ur kärleken till och inspirerad av 1950–talets New York och Walt Disney. Det är en blandning av en geometrisk och expressiv abstraktion.
När?
– 2020 långt inne i de värmländska skogarna... Jag spelade i Degerfors, men det var ingen rolig tid. Jag var på ett deppigt humör. Jag brukar oftast vara glad och ha mycket energi, men lite speltid och Degerfors påverkade mig.
Hur mycket konst får du prata med lagkamraterna i omklädningsrummet?
– Det blir lite... Jag pratar en del med Godswill Ekpolo, men inte mycket mer än så. Jag har i alla fall bjudit in hela laget till vernissagen.
Är det för lite konst i fotbollen?
– Ja. Jag ska faktiskt träffa Peking Fanz i början av oktober och försöka skapa något tillsammans. Jag vill gärna blanda samman de två världarna av konst och fotboll. Jag pratar lite om mina tankar och mina förebilder först och så skapar var och en Norrköpingsmotiv på olika dukar på sitt sätt.
Du får inte med laget på det också.
– En annan gång kanske... De kan måla sitt eget drömmål i abstrakt form. Det kan öppna många sinnen. Det kan vara en bra lagaktivitet, men med tanke hur det läget har varit på sistone så går det ju inte att hålla på med konstlektioner, när vi ska vinna matcher.
I såväl Degerfors som Sirius har Ortmarks konst gett avtryck.
– Två av mina tavlor hänger på Stora Valla i Degerfors och i Uppsala skapade jag ett verk och en kollektion, som var inspirerad av staden och föreningen. Den såldes av klubben. Jag försöker få in konsten var jag än är.
...och här, i Norrköping, har du din första egna utställning i ett galleri.
– När jag var liten följde jag ofta med farfar Åke och pappa Stefan på olika vernissager runt om i Stockholm. Det var en del av min uppväxt. Jag har faktiskt inte visat min pappa, som samlat konst i hela sitt liv, ett enda verk så han kommer hit med färska ögon och tittar.
Nervös?
– Jag vet inte... Jag är tacksam, glad och har en ganska lättsam approach till det här. Jag är lite nyfiken på en recension, som utgår från konstnären och inte fotbollsspelaren. Om sågen är framme så är den det... Som fotbollsspelaren får man ju höra av 6 000 åskådare på läktarna vad de tycker.
Hans största verk i utställningen är skapad på Konstforum.
– Jag fick inte plats med duken hemma vid köksbordet, där jag normalt sett målar. Jag har fått stå här nere i sommar.
Nu ska en annan publik få uppleva en annan sida av Jacob Ortmark.