Det mäktiga verket "Rose Pole (Spread)" av världsnamnet Robert Rauschenberg har en given och central plats i Mikael Ståhl och Ståhl Collections andra utställning, som öppnar lördagen den 5 februari. "Det blir mycket känslor här inne", säger han.
Ståhl Collection, som ligger Nyborgs Yllefabriks gamla industrilokaler, är redo för nästa kapitel. Lördagen den 5 februari slås portarna upp för den andra utställningen i konsthallen, som under de senaste veckorna sett verk flyttats ut och flyttats in i en större omhängning av Mikael Ståhls stora och unika samling.
Ett 60-tal nya verk (det finns 170 totalt) har fått sin plats i den nya tiden vid Strömmen.
– Två hedersgäster och deras konstnärskap sätter sin prägel på den här utställningen, berättar Mikael Ståhl på vår väg genom konsthallen.
Han stannar till vid den tillfälliga entrén.
– Den här är själva grunden till hela vårt tema i vår utställning den här gången, säger han och pekar på ett mäktigt verk på väggen.
"Den här" är verket "Rose Pole (Spread)" (1978) av världsnamnet Robert Rauschenberg (1925-2008), som tillsammans med den svenske konstlegenden Jan Håfström, 84, är utställningens två hedersgäster och har sin givna plats på de 1 900 kvadratmeterna i Yllefabriken. Deras konstnärskap innehåller, mer eller mindre, allt.
– Det är mer än måleri. Det är en kombination av ett material eller föremål, där man blandar in trä, plåt, tyg, uppstoppade djur, trasor eller trädgrenar, säger Mikael.
Robert Rauschenberg, som också skapat det berömda konstverket "Geten med bildäcket" (Monogram 1955-1959 och finns på Moderna Museet i Stockholm), är ett stort namn i konstvärlden.
– En popkonstnär. Han använde sig av allting i sin konst och skapade en helt ny grej på marknaden på den tiden. Jag har ju följt och varit medveten om hans verk genom åren, men det var egentligen först när jag fick chansen att köpa den här på Kölnmässan för några år sedan jag satte mig in i hans skapande på riktigt.
– Man vet knappt hur man ska hantera såna här målningar, där det sticker ut lite saker här och var. Det är ett sånt fantastiskt konstnärskap...
"Graf Spee" från 2007 berättar om en mörk historia från 1939.
Jan Håfström, 84, är en av våra mest folkkära konstnärer och har varit verksam sedan 1960-talet. Han är fortfarande högst aktuell med nya konstprojekt.
– Jag köpte mitt allra första konstverk av Jan Håfström av galleristen och min gode vän Sten Eriksson, som fick mig intresserad av konst, i början av 1980-talet. Jag har följt Håfström under hela min samlarkarriär, säger Mikael.
Just det första konstverket ("Gräs" från 1972) är en åker med mörka fält omgiven av strån och har förstås sin givna plats i Håfströms stora utrymme i samlingen.
– Jan blev glad, när han fick höra att jag hade just den tavlan. Han visste inte det. Han undrade var den hade varit i alla år, säger Mikael och skrattar.
Martin Sundberg (till höger), som är intendent för samling, arkiv och bibliotek på Norrköping Konstmuseum, är expert på Jan Håfströms konst och var med vid hängningen av hans verk.
Utställningen visar Jan Håfströms konstverk från 1970-talet fram till idag och belyser hans särställning på den svenska konstscenen. Med nedslag i sin egen barndom, historiska händelser, poesi och religiös symbolik byggs utställningen upp kring de stora verken "Graf Spee" (2007) och "Den Övre Stationen" (1999).
– Håfström är en grundpelarna i den svenska samtida konsten, menar Mikael.
– När jag köpte in "Graf Spee" hade jag tankar på en installation just här. Jag frågade också Jan om han kunde tänka sig att låna ut några av hans verk. Det kom en lastbil full med grejer.
Vid hängningen av Håfströms verk var Martin Sundberg, som är intendent för samling, arkiv och bibliotek på Norrköping Konstmuseum, på plats och hjälpte till. Få känner till Håfströms konst bättre än Martin, som skrivit en konstvetenskaplig avhandling med rubriken "Tillvaratagna effekter - om Jan Håfströms konstnärskap och konstnärsroll".
– Vi har bett Martin komma hit och hålla ett samtal med Håfström så småningom, när det blir möjligt igen. Vi vill försöka fördjupa och berätta mer om konstnärerna, som är med här.
Anders Sunna, som gör konst och bilder av övergrepp mot samer, har ett stort verk på plats i utställningen.
Här finns nya verk av Mandy El Sayegh, Sixten Sandra Österberg, Leif Engström, Ines Jönsson och Julia Bondesson, men också den absolut senaste trenden med så kallat NFT-verk av Refik Anadol, som är en flerfaldigt prisbelönad konstnär, designer och regissör. Han arbetar med platsspecifika och digitala visuella konstverk, som bygger på insamling och tolkning av data och dataströmmar.
Utställningen visas mellan februari 2022 och juni 2023.
– Den bjuder på något för alla, men det är just blandningen mellan det nya och det gamla som gör det särskilt intressant. Den bjuder också på mer färger och mycket känslor. Det blir ett spännande möte i alla rummen, säger Mikael Ståhl.