Utställningen "Medlöperi och Motstånd", om nazismen i Norrköping, fick enorm uppmärksamhet under våren 2020
Nazistiska NMR genomförde en manifestation utanför entrén och Sverigedemokraterna i Norrköping kände sig utpekade för att partiets väldokumenterade rötter i nazistiska och rasistiska rörelser lyftes fram. Av säkerhetsskäl tvingades museet stänga under en period. Men samtidigt möttes museet av kärlek och kärleksbombades av mängder av Norrköpingsbor.
– Jag har många känslor idag men framförallt är jag glad och stolt, säger museichefen Maria Jönsson vid torsdagens nyinvigning av den utbyggda och uppdaterade utställningen.
– Det har varit en resa. Vi har fått otroligt mycket positiva reaktioner men också mött hot och hat. Nu vill visa det här för så många som möjligt, säger hon.
Några nya hot har inte Stadsmuseet fått och man har gjort ett gediget säkerhetsarbete inför nyinvigningen.
Den uppdaterade utställningens nya del visar bland annat smakprov på alla de tidningsartiklar och debatt som utställningen väckte våren 2020. Här finns också väskan med antisemitisk propaganda som stod utanför entrén när utställningen skulle öppna. Här finns också exempel på kärleksbombningen som museet fick som stöd.
Dessutom har persongalleriet i utställningen fått ett nytillskott. Det är berättelsen om Karl Blutau som tvingades fly Tyskland på grund av nazisternas jakt på homosexuella. Det är författaren och forskaren Johan Perwe, vars arbete utställningen grundar sig på, som fördjupat sig i Karl Blutaus öde.
– Han var en fotnot i min bok men sedan dess har jag hittat mer. Det är ganska unikt att hitta en person som flydde pga sin sexualitet. Homosexualitet var ju förbjudet även i Sverige och därför är det inte många som man vet hade det som skäl. Även Karl Blutau hävdade politiska skäl livet ut, säger Johan Perwe.
Blutau kom till Sverige 1938 och blev tysklärare på Hemgården i Norrköping där man hjälpte flyktingar och utsatta.
– Den tyska kolonin i Norrköping hade honom under bevakning och försökte smutskasta honom. De rapporterade till den tyska delegationen i Sverige som också ville veta mer om verksamheten vid Hemgården, berättar Johan Perwe.
– Att utställningen skulle väcka reaktioner var jag lite förberedd på men att sd skulle reagera som de gjorde trodde jag inte, säger han.