2006 drabbades Syrien av svår torka. På fem år lämnade en och en halv miljon syrier sina hem och jordbruk på landsbygden för att flytta in i städerna. Stora påfrestningar för många människor och en tydlig grogrund för missnöje med regimen.
En stor del av världens flyktingar flyr av orsaker kopplade till klimatförändringarna. Men att sätta siffror på hur många klimatflyktingar vi har är vanskligt. Det tycker i alla fall Malin Mobjörk, forskare från Linköping som nu leder ett UD-finansierat forskningsprojekt kring just klimat och säkerhetsfrågor på Stockholms universitet.
– Det finns nästan alltid flera samverkande faktorer som ligger till grund för att människor migrerar eller flyr, så det är svårt att säga hur stor andel som flyr på grund av klimatförändringarnas effekter. Syrier flyr huvudsakligen för att det är krig. Och ett krig är aldrig orsakat av klimatförändringar, däremot påverkar klimatförändringarna vilken stress och påfrestningar ett samhälle ställs inför. Och torkan i Syrien hade en stor betydelse för vad som hände inför att kriget bröt ut, säger hon.
Framför allt handlar kopplingen till säkerhet om hur ett samhälle förbereder sig och hanterar de konsekvenser klimatförändringarna innebär.
– al Assad-regimen kunde ha hanterat torkan på ett annat sätt, till exempel slagit vakt om en rättvis fördelning av vattenresurser, vilket man inte gjorde. Med sin hantering av torkan förvärrade man effekterna i stället för att mildra dem, säger Malin Mobjörk.
Hon är bekymrad över de förenklingar som ofta uppstår när klimatförändringarnas säkerhetsutmaningar ställs i fokus. Att de lätt leder till låsta polariseringar, när det i stället är viktigare att lyfta fram att det är olika saker som samverkar, både i fråga om vad som driver på konflikter och vad som leder till säkerhetsutmaningar för människor.
– Det innebär att vi har handlingsutrymme. Att vi har val och att vi måste slå vakt om de valmöjligheter som uppstår. Ekonomiska chocker, stora ojämlikheter, marginalisering av grupper är kända konfliktdrivande faktorer, som i olika omfattning även påverkas av klimatförändringarna. Men det är också här vi har ett handlingsutrymme när vi ställs inför utmaningar: om våra åtgärder till exempel innebär att ojämlikheter mellan människor förstärks så försämrar vi förutsättningarna att främja säkerhet och en fredlig utveckling.
Just därför har Malin Mobjörk länge propagerat för en utökad interaktion mellan försvarspolitik, utrikespolitik, miljöpolitik och biståndspolitik. Inte minst för att det handlar om att hantera både omedelbara hot och att arbeta förebyggande.
– För att minska riskerna behövs det mycket mer samverkan. Den ansatsen växer också fram allt tydligare nu, i många länders utvecklingspolitik, men även inom EU:s utrikespolitik.
Denna höst har det börjat pratas mer om klimatets kopplingar till konflikter och säkerhet. Är det för nyvaket och sent?
– Det är inte för sent, men det behövs mer. Det finns en stor insikt hos många om de enorma påfrestningar som klimatförändringarna innebär för människors livsvillkor och säkerhet, men för att hantera utmaningarna kommer det att kräva andra prioriteringar och kanske även andra processer. Man kommer att behöva tänka om. Det blir väldigt lätt så att de kortsiktiga kriserna dominerar och att vi tappar de långsiktiga förändringarna som kan påverka vilka framtida kriser vi ställs inför.
Det är inte enkla frågor, och framför allt behövs det insikt i att klimatfrågan inte är en enskild politisk sfär, tycker Malin Mobjörk.
– Klimatfrågan är i grund och botten en systemfråga i hur vi organiserar vårt samhälle. Vilken energi vi använder, hur vi lever, bor och verkar. Där finns det mycket kvar att göra. Vi behöver behålla långsiktigheten. Och proportionerna, inte minst.
Hur menar du med proportionerna?
– Vad händer och vad står vi inför? Vilka är kostnaderna på kort sikt och vad händer om vi sätter dem i relation till kostnader på lång sikt men också till andra värden? Klimatfrågan kan inte enbart hanteras utifrån ekonomiska beräkningsmodeller om när åtgärder är mest effektiva, utan vi behöver även prata om vilket samhälle vi vill ha och hur vi tänker kring solidaritet mellan nuvarande och kommande generationer.
Musikhjälpens fokus på klimatflyktingar tycker hon är i grunden bra.
– Det är jätteviktigt att lyfta den här väldigt konkreta frågan som påverkar väldigt många, säger hon.
Men som forskare har hon lite svårt för hur själva begreppet "klimatflykting" används: flyktingbegreppet har en specifik juridisk betydelse som är kopplad till förföljelse.
– Jag tror att det är viktigt att det får ha den väldigt specifika betydelsen. I praktiken är det, i de flesta fall, även väldigt svårt att avgöra vilka som flyr på grund av klimatförändringar eftersom att fly eller migrera är beslut som bottnar i flera samverkande faktorer. Men det är jättebra att sätta fokus på hur omfattande konsekvenser klimatförändringarna har för människors livsvillkor och att det även ligger till grund för en mer eller mindre påtvingad migration. Det är väldigt påtagligt och vi kommer att se större migrationsströmmar.
– Klimatförändringarna påverkar människors livsvillkor på ett så fundamentalt sätt redan i dag. Vi har i dag uppmätt en global medeltemperaturhöjning med en grad och går förmodligen mot två eller tre grader i slutet av århundradet. Om vi redan i dag kan se vilken omvälvning det innebär för människors livsvillkor kan vi bara föreställa oss vad vi kommer att ställas för i framtiden om inget görs. Det är otroligt viktigt att få perspektiv och en ögonöppnare. Inte minst för att ge våra politiker skäl att skapa ett tryck kring detta och göra andra prioriteringar. Kanske till och med sådana som ger kortsiktigt negativa effekter för plånboken för att det är långsiktigt värdefullt.