"Jag drömmer om att ha en karriär och åka runt och spela med orkestrar i olika projekt", säger Johan Dalene som redan är på god väg att uppfylla den drömmen med råge.
Ett musikaliskt samtal med violinisten Johan Dalene blir till reflektioner kring den utvecklingsprocess han genomgår just nu. Passion och hårt arbete varvas med lite räkmacka. Målet är att få musicera tillsammans med Berlinerfilharmonikerna.
– Vad jag gör om tio år? Oj, jag spelar förhoppningsvis mer än vad jag gör idag. Drömmer om att ha en karriär och åka runt och spela med orkestrar i olika projekt. Hoppas också på att utvecklas mycket.
I vilken grad kan du själv kan bestämma din repertoar?
– Det är olika. Vid en konsert med piano kan jag bestämma lite mer. Men är det en fiolkonsert med orkester blir det annorlunda. Arrangören föreslår, det ska ju passa in i deras säsong. Om jag inte har övat in ett verk kan man föreslå en annan tidpunkt, annars får de fråga någon annan. Senast året har det varit väldigt kort framförhållning på vissa förfrågningar.
Vi pratar turordning vad det gäller de stora violinkonserterna.
– Som liten börjar man kanske med en Mozartkonsert eller Mendelssohn, senare Bruch, Brahms och kanske Paganini. Men Mozart kan ta lika lång tid att öva in som de stora konserterna. Det är verkligen en utmaning att få till det som man vill, man ska tänka igenom allt. Mycket av fiolteknik i början.
I röret finns också musik av Korngold som Johan spelar för första gången i höst.
– Bland andra nutida finns Sjostakovitj som jag inte har spelat ännu, men jag har övat på den. Thomas Adès violinkonsert har jag spelat en del. Den är sjukt bra och extremt svår.
Som så många andra började Johans musikaliska bana i kulturskolan, i Norrköping med Päivikki Wirkkala-Malmqvist som stråklärare. Tillsammans med gruppen Con Amore blev det turnéer till både Kina och Sydafrika.
– Jag har haft det superlyxiga privilegiet att ha en mamma som är pianist och organist och en pappa som spelar i norrköpingssymfonikerna. Har växt upp i De Geerhallen, lyssnat på repetitioner och känner igen nästan alla i orkestern.
– I musikklasserna blev det mycket körsång. Mina kompisar tyckte att det var en cool grej att jag höll på med klassiskt. I en annan miljö hade jag kanske blivit utestängd. Efter grundskolan flyttade jag till Stockholm och började på Nordiska Musikgymnasiet. Det var superbra för mig. De har mycket duktiga lärare och jag lärde mig mycket under några otroligt fina år.
"Jag drömmer om att ha en karriär och åka runt och spela med orkestrar i olika projekt", säger Johan Dalene som redan är på god väg att uppfylla den drömmen med råge.
Musik är en extremt stor del av Johans vardag. Han övar mycket och har konserter och inspelningar som mål för sin verksamhet. Som allra bäst är det när han efter hårt arbete känner trygghet vid en konsert. Festivaler i Verbier och norska Rosendal står på tur.
– Fast det har varit svårt under pandemin, har inte fått samma konkreta mål eftersom allting ligger lite löst. Men jag älskar musik. Och att spela.
Hur man gör för att rätt hitta in i ett verk?
– Det finns flera olika rätt. Men jag försöker ha ett öppet sinne och hitta ett personligt uttryck. Jag önskar utgå från det som står i noterna och vara trogen det som kompositören skrivit.
– När man lyssnar på inspelningar med de stora violinisterna så hör man direkt på uttrycket vem det är som spelar. Det stora målet för mig att kunna spela lika personligt. Någon har sagt att en violinists ton visar violinistens själ. Det låter lite larvigt, men det ligger något i det. Det gäller att hitta något som är unikt för mig och som jag kan stå för.