Umeå var den svenska hardcore-scenens huvudstad när det begav sig andra halvan av 1990- talet och början av 2000-talet. Men Linköping kom inte långt efter.
Det sjöd och glödde av energi och skaparkraft och Kristofer Pasanen från Mjölby var en del av rörelsen. Men med kamera i näven i stället för gitarr.
– Jag insåg tidigt att "fan, jag kan ju inte spela något". Men nånting ska man ju bidra med – det var lite så den musikscenen funkade. Så jag köpte väldigt tidigt en systemkamera och ett eget fotolabb.
För 20 år sedan ledde Pasanens negativ-grävande till fotoboken "Identity Parade". Där skildras tidens stora band. I nya "Lkpg Hardcore – Where we belonged", som släpps i 750 exemplar 13 februari, är det lokala band från metropoler som Skänninge, Oskarshamn, Söderköping – och förstås Linköping – som är i fokus.
– Boken är en typisk följd av pandemin. Jag satt hemma och hade mycket mer tid än normalt. I skåpet hade jag en scanner och en låda full med negativ som jag funderade på vad jag skulle göra med, berättar Kristofer Pasanen, 42, som numera bor i Helsingfors och jobbar för ett IT-bolag.
Arkivletandet ledde till att han upptäckte bilder som han inte aning om att han tagit på band han glömt att de fanns.
– När det begav sig på 90-talet frågade banden ofta typ "har du bilder på när gitarristen hoppar högt?" Nu blev det mer fokus på bilder med människor. Och då blev det med automatik så att det blev bilder som ingen sett förut.
Vad är det som gör den här tiden så viktig för dig?
– Människorna – och att alla gjorde något. För mig var det en tillhörighet. Och mitt i allt det här fanns en jäkla energi som jag fortfarande inte har hittat på samma sätt någon annanstans.
Lyssnar du fortfarande på hardcore?
– Absolut. Propagandhi, Hot Water Music och Randy för att nämna några band. Och när jag gjorde boken lyssnade jag extremt mycket på Frank Turner.
Den inledande texten i boken – som annars enbart består av bilder – är skriven på engelska av Henrik Lindqvist, sångare i Linköpingsbandet Outlast.
Titeln är en blinkning till den samlingsskiva som Linköpingsbolaget Bridge of Compassion gav ut med fem av banden som är med i boken.
– Den hette "Lkpg hardcore – where we belong". Redan då kändes det så: "Här hör vi hemma". Och nu 25 år senare kan man verkligen tycka att det var där hörde vi hemma, säger Pasanen.