Det är en sömning röst som svarar i andra änden. MaidaVale har varit ute på vägarna i ungefär sex veckor, mestadels i Frankrike och Tyskland, och har precis kommit tillbaka till Stockholm. Matilda Roth ligger efter med sömnen.
– Turnén har gått bra, över förväntan. Man vet ju aldrig, men det har varit bra med folk på spelningarna. De har varit entusiastiska. Jämfört med Sverige finns det en annan konsertkultur i till exempel Tyskland, där går folk ut för att lyssna på livemusik oavsett vilken kväll det är i veckan. Så är det inte här, säger hon.
Historien om MaidaVale började på Gotlands folkhögskola i Fårösund 2012. De fyra medlemmarna, som kommer från olika delar av landet, hittade varandra på en musikutbildning för kvinnor och flyttade sedan till Stockholm för att fortsätta utveckla bandet. Förra året kom debutalbumet "Tales of the wicked West", en tungt bluesig och psykedelisk resa till trakterna där Jimi Hendrix, Jefferson Airplane och Cream en gång höll till.
– Vi gillar de gamla klassiska banden, men också de här nya som blivit kända, som Graveyard och Blues Pills. Som alla andra så provade vi oss fram i början för att hitta rätt, för att hitta vår stil, säger Matilda Roth.
Överhuvudtaget uppskattar hon och de andra i gruppen 60-talets och det tidiga 70-talets tidsanda.
– Det var en tid när det hände väldigt mycket, både socialt, politiskt och inom alla konstformer. Skapandet var väldigt fritt, man bara körde på. Det känns inspirerande, säger Matilda Roth.
När det gäller sång, vilka röster gillar du?
– Janis Joplin är en favorit, hon var unik och uttrycker känslor som ingen annan. Jag gillar också bluessångerskor som Billie Holiday och Nina Simone. Men det finns många. Det behöver ju inte vara sångerskor från just vår genre, det viktiga är att de uttrycker sig på ett sätt som jag gillar.
Matilda Roth har haft musiken med sig länge, men under uppväxten i Kisa var hon inte med i några band. Jag gör en sökning i arkivet, och där dyker hennes namn upp i en artikel från 2002. Då var hon elva år och en av dem stod på scenen vid en julkonsert i församlingsgården.
– Ja, sånt där höll jag på med. Jag spelade trumpet på kulturskolan ganska länge. Sen blev det gitarr och sång, men då spelade jag mest hemma, själv.
Jag har inte hört någon trumpet på MaidaVales låtar.
– Nej, jag spelar mer och mer sällan. Tyvärr. Trumpeten står i en garderob hemma hos mamma och pappa. Det är lite sorgligt.