Gustav Górecki växte upp i Mjölby och gick sedan på Klara Teoretiska Gymnasium i Linköping där gjorde han sin första dokumentär. "Den handlade om gatumusik där vi försökte leta upp "munspelsmannen". Till sist hittade vi honom i Berlin, så det var lite som att vi gjorde "Searching for Sugar Man" innan den kom", säger han.
Mellan 1976 och 1991 hade Sverige något helt världsunikt: en statlig hamburgerkedja som gick under namnet Clock.
Det här var ingenting som Gustav Górecki hade hört talas om. Han föddes nämligen 1991 – samma år som kedjan såldes till ett privat bolag. Sista restaurangen stängde igen 1999.
Dessutom växte Gustav upp i Mjölby, där det största som hände kring hamburgare var när McDonalds slog upp dörrarna 1998.
– Det hela var väldigt random egentligen. För några år sedan berättade en kollega för mig om Clock. Han sa att han ofta gått dit och käkat med sin familj på 70-talet då han absolut inte fick gå till den stora amerikanska jätten – det var inte rätt av ideologiska skäl. Det där gjorde mig intresserad så jag började ringa runt till folk som var inblandade i kedjan, berättar Gustav.
Berättelsen om statliga Clock började växa fram och ju mer han hörde – desto mer bisarr blev historien. Allt från snabbmatsspioner till spritrestriktioner, insiderbrott och internationella fiaskon lyftes fram och idén om en dokumentär tog form.
– Det var som att öppna Pandoras ask, helt klart. Den här historien innehåller det mesta och jag tycker det är konstigt att ingen har berättat om det här i större skala förut. Alla tycker det är så himla roligt att prata om och folk blir väldigt nostalgiska. Jag har helt klart tappat hakan ett antal gånger under arbetet, säger Gustav med ett skratt.
Dokumentären, som går under namnet "Clock - socialist burgers inc", följer kedjans uppgång och fall. Men det är också en historia om hur Sverige som land förändrades i grunden under andra halvan av 1900-talet.
– Jag tycker den här dokumentären verkligen visar på hur radikalt och snabbt saker och ting kan hända. Den lyfter också frågor som: Vad vi ska ha det offentliga till? Vad ska vara statens roll? Varför känns det så avlägset och orimligt idag med en statlig hamburgerkedja. I dag låter det ju som det knäppaste vi någonsin hört, men på 70-talet tyckte man inte så. Det är väldigt mycket som hänt på ganska kort tid.
– Det är också intressant att tänka att det inte blev så som statsvetarna kanske trodde när man själv växte upp på 90-talet – att alla världens länder skulle bli liberala demokratier. De trodde att alla länder skulle bli mer lika varandra, men de senaste åren har vi sett att det inte alls stämmer, konstaterar han.
Vad är det mest spännande eller anmärkningsvärda som kommit fram under arbetet med den här dokumentären?
– Man ser rätt så snabbt att Clock var likt McDonalds. Det var samma färger och i princip samma produkter, så det var många som bar på misstankar om att de kopierade den amerikanska kedjan. I dokumentären får man faktiskt reda på exakt hur det gick till när staten kom in på insidan av McDonalds, säger Gustav.
Signaturburgaren “Big Clock”. Många har genom åren misstänkt kedjan för att kopiera Mc Donalds utbud.
Oavsett om man var med på hamburgerkedjans storhetstid eller inte, verkar dokumentären uppskattad hos den test-publik som fått smygtitta på "Clock - socialist burgers inc".
– Responsen har varit väldigt bra och folk får den här sköna, roliga och nostalgiska känslan. De som trodde de visste en del om Clock har lärt sig något nytt och de som inte kände till det här blir helt mindblown, säger Gustav med ett skratt.
Dokumentären släpptes på SVT Play den 2 februari och sänds på SVT1 den 5 februari. Det här blir Gustavs tredje dokumentär i ordningen och den största han gjort hittills.
– Det är inte bara det största, det är också det roligaste jag gjort. Jag brinner verkligen för det här och har jobbat med fantastiska människor för att få till dokumentären, säger han.
Clock på Sergelgatan i Stockholm.
Totalt har ett 20-tal personer varit inblandade, men det är Petter Hansson och Julia Wickström Giraldeau som han jobbat närmast. Trion har även planer på att göra nya samarbeten framöver.
– Jag höll på själv i 3,5 år men hade svårt att få ihop det. Då kom de andra två in och såg till att det blev en film, förklarar han.
Från det att Gustavs kollega berättade om den statliga hamburgerkedjan, till att dokumentären nu kommer att sändas, har det gått hela fem år.
– Det har varit en lång resa och det har känts tungt emellanåt, till exempel när jag fått nej från kanaler. Men nu känns det absolut värt det, avslutar Gustav.