Christopher Jarnvall, Sverigedemokraternas kommunalråd i Norrköping var tidigare programledare på Riks.
Den förste östgöten, nåväl, inflyttad sådan, var Sverigedemokraternas nuvarande kommunalråd Christopher Jarnvall i Norrköping, bosatt i Kvarsebo i Kolmården. Han ledde programmet “Samtal med samhället” där han gjorde en timmes långa intervjuer med politiker, debattörer, forskare och kulturpersonligheter. Christopher Jarnvall analyserade också tyskspråkiga medier och rapporterade från den delen av världen i Riks och dök också ibland upp som en “sur gubbe” i krönikor om olika samtidsfenomen som han störde sig på. De inleddes alltid med: “Nu är jag så där arg igen, riktigt arg!”.
Christopher Jarnvall slutade att medverka i kanalen när han blev heltidspolitiker i Norrköping, men sedan han började har fler östgötar tillkommit.
Richard Sörman är en av dem som syns framför kameran på Riks. Han började på kanalen i september förra året och har raskt blivit en profil. Richard Sörman bor numera i Uppsala, men är född och uppvuxen i Finspång och har djupa östgötska rötter. Hans pappa var från Ringarum och hans mamma från Yxnerum.
– Pappa var kommunalarbetare vid gatukontoret och mamma jobbade på Hotel De Geer i många år.
Richard Sörman minns barndomen i Finspång som trygg.
– Och det ligger väldigt vackert till med all natur omkring. Sedan var samhällsklimatet också hårt på många sätt under 70- och 80-talet med fylla, droger och slagsmål, så man fick lära sig vilka sammanhang man skulle hålla sig undan.
Bruksortens klassamhälle var något Richard Sörman blev medveten om först vartefter.
– När jag var liten såg jag inte det där, det var klart att vi arbetarungar bodde i hyreslägenheterna och tjänstemännens barn i villorna, men vi gick i samma skola och lekte tillsammans. Det var först när jag började gymnasiet som det blev tydligt i hur vi delades upp mellan de olika utbildningarna.
Finspångarna Elin Johansson och Richard Sörman har båda hittat hem som programledare på Sverigedmokraternas egen kanal Riks.
Själv gick Richard Sörman den teoretiska samhällslinjen och det var där hans stora intresse för språk väcktes, han förälskade sig i franskan.
– Jag kommer från ett bildat och läsande arbetarhem, min pappa sa vid sin död att han förmodligen var den i landet som hade läst mest av svensk trettio- och fyrtiotalslitteratur och jag tror honom.
Studierna fortsatte på Stockholms universitet och i de nära tusen år gamla universitetsstäderna Montpellier i Frankrike och Bologna i Italien. Sedan återvände han till Sverige och doktorerade vid Uppsala universitet med en avhandling om de franske 1600-talsdramatikern Molière och blev vartefter docent i romanska språk. De sista åren var han verksam vid Göteborgs universitet.
– Jag är litteraturvetare och mitt forskningsområde var fransk 1600- och 1700-talslitteratur. Men universitetslivet är slitigt och det är svårt att få bra tjänster och till slut tröttnade jag på det.
Efter att han lämnat universitetsvärlden 2015 blev han verksam som kulturredaktör och skribent på finansmannen, debattören och författaren Patrik Engellaus Det Goda Samhället, en borgerlig och invandringskritisk sajt. Det var så han uppmärksammades av Riks och rekryterades till kanalen.
– Jag började skriva om konservatism och nationalism på olika bloggar och värvades till Det Goda Samhället. Jag är gammal socialdemokrat i grunden och kommer från det jag kallar konservativ arbetarklass. Men under de senaste 20 åren har socialdemokratin tappat riktningen, senaste gången jag röstade på partiet var Göran Perssons sista val 2006.
Var det givet att du skulle ställa dig framför kameran i Riks?
– Ja, det är annorlunda än att föreläsa på universitetet förstås, men det finns likheter i det didaktiska och pedagogiska, att nå ut till människor.
Enligt Richard Sörman har varken universiteten eller de traditionella medierna framtiden för sig. Det är nätet som är vägen framåt och det har visat sig passa den konservativa och nationalistiska rörelse som tidigare inte fått utrymme i det offentliga samtalet eller debatten.
– Det finns en oerhörd bildningstörst där ute och genom nätet kan man nu se hur unga människor börjar läsa de gamla antika klassikerna igen och intressera sig för sådant som stoicism. Jag tror att intresset för att lära sig andra språk kommer att fortsätta att avta, men människor vill gärna få mer kunskap om världen och historien.
Nu är han en av dem som på Riks analyserar, debatterar och driver nationalistisk och socialkonservativ opinion. För Richard Sörman handlar det i Sverige i grund och botten om en enda fråga.
– Jag har nu varit runt på en del internationella konferenser för konservatism och då inser man att vi svenskar inte är särskilt konservativa egentligen, vi är inte intresserade av att kristendomen ska komma tillbaka som samhällskraft eller att förbjuda abort, här handlar allt egentligen bara om invandringen.
Richard Sörmans texter på Det Goda Samhället har granskats av stiftelsen Expo som upplyser om rasism och främlingsfientlighet. Enligt Expo har han spridit den rasistiska konspirationsteorin om “folkutbytet”, att det finns krafter som medvetet vill utplåna “den svenska folkstammen” och ersätta den med mångetnisk befolkning.
– Det de syftar på är en text jag skrev om en upplevelse jag hade vid en badsjö i Uppsala en sommar. Jag kom dit och ville ha det lugnt och skönt och njuta av den svenska sommarkvällen, men det var bara en massa araber där.
– Jag kände mig invaderad! Du kan kalla de “demografisk förändring” eller “folkutbyte” om du vill, det är samma sak och det står jag för.
I Riks medverkar Richard Sörman på olika vis, han rapporterar om vad som händer i den franskspråkiga världen och har bland annat i ett eget program där han folkbildar ur ett konservativt och nationalistiskt perspektiv. Richard Sörman leder också relationsprogrammet "Livetpodden" tillsammans med Emmie Mikaelsson. Hittills tycks det inspirerat av den kanadensiske psykologiprofessorn och författaren Jordan B. Petersons råd om hur män ska ta sig i kragen och ta ansvar för sig själva och världen. Men det är också ett program som vänder på perspektiven.
– Det handlar om att inspirera män att ta hand om sig själva och sköta sig för att kunna attrahera kvinnor, men också om att män kan ställa krav på kvinnor, kan det vara så att dagens kvinnor inte heller har något att erbjuda männen?
Elin Johansson har stora politiska skor att fylla, hon är ingen mindre än den legendariske socialdemokratiske Finspångspolitikern och riksdagsmannen Inge Carlssons dotterdotter. Själv har Elin Johansson valt en helt annan väg, hon sitter nu som ledamot för Sverigedemokraterna i Linköpings kommunfullmäktige och nästa år tar hon plats i arbetsmarknadsnämnden.
– Vi kommer inte överens om det politiska, morfar och jag. Han är besviken och hade förstås helst sett att jag engagerat mig i Socialdemokraterna, säger Elin Johansson.
Den legendariske socialdemokratiske Finspångspolitikern Inge Carlssons dotterdotter Elin Johansson är kommunpolitiker för Sverigedemokraterna i Linköping och programledare på partiets egen kanal Riks.
Du kan inte få honom att ändra sig nu på äldre dar?
– Haha, nej, han förblir socialdemokrat till graven, partiet har varit hans liv.
Elin Johansson är uppvuxen i villaområdena Butbro och Lotorp i Finspång och familjen är Finspångare sedan generationer tillbaka. Hennes mamma är rehabiliteringsassistent och pappan säljare, men ingen av dem är politiskt engagerad eller särskilt intresserad.
– Det var tryggt att växa upp där och bra när man var barn med all natur omkring. För mig nu är Finspång en småstad som jag inte tror att jag kommer att flytta tillbaka till, det finns lite för lite att göra där.
Utöver att hon är student och programledare på Sverigedemokraternas egen kanal Riks är Elin Johansson ledamot för SD i Linköpings kommunfullmäktige och i vår tar hon också plats i arbetsmarknadsnämnden.
Det var i tonåren som Elin Johansson började intressera sig för politik och snart fann hon att hon sympatiserade med Sverigedemokraterna.
– Jag tyckte att de beskrev verkligheten på ett vis som jag kände igen mig i. De pratade öppet om problemen med invandringen när ingen annan gjorde det. När jag började läsa på om ideologier så kände jag mig hemma i socialkonservatismen och nationalismen. Det handlar om vad som förenar och håller oss samman i ett samhälle och det är nationen och familjen.
– Förändring kan vara bra, men det har inget egenvärde. Som konservativ vill jag bevara det som är bra med Sverige, värna våra normer och traditioner. Det som var i folkhemmet.
Du är född sent på 1990-talet, hur mycket av det gamla Sverige har du upplevt egentligen?
– Jag har fått berättat om det för mig av min familj och äldre släktingar, men Sverige har också förändrats otroligt fort under mitt liv. Jag kan inte minnas att jag hörde talas om gängbrottslighet, skjutningar och överfallsvåldtäkter under min uppväxt, det problemet är något som har kommit med massinvandringen på senare år.
Sedan ett par år tillbaka bor Elin Johansson i Linköping där hon studerar politices kandidat-programmet på universitetet, en utbildning i statsvetenskap och nationalekonomi. Hon har valt att fördjupa sig i det senare, lämpligt för en arbetsmarknadspolitiker.
Du är en ung och välutbildad kvinna, det är sällan sådana lyfts fram som SD-sympatisörer?
– Nej, jag är inte en “stereotyp” SD:are på det viset, men jag tror att fler kommer att “komma ur garderoben” när det blir mindre stigmatiserat. Jag har bara fått positivt bemötande när jag berättat om mitt politiska engagemang.
Elin Johansson och Richard Sörman är de populära programledarna på Riks som vunnit folkets röster åt Sverigedemorkaterna.
Men i somras var Elin Johansson med om en obehaglig upplevelse.
– Jag var med och kampanjade för partiet på Stora torget i Linköping när en ung aggressiv man, en invandrare, angrep oss och kallade oss för “äckliga rasister”. Jag tog upp mobilen och filmade honom. Det är så ovanligt att det händer numera, förr var det vanligare har jag förstått, men i dag är Sverigedemokraternas väljare så många att människor visar oss respekt även om de inte alls tycker om det vi står för.
Riks intresserade sig förstås för händelsen, men fick också upp ögonen för Elin Johansson som ett programledarämne. Sedan dess har hon börjat arbeta för kanalen, hon medverkar i morgonprogrammet Morgongänget, gör egna så kallade “rants”, krönikor där hon kommenterar olika händelser och samhällsföreteelser, samt nyhetsinslag för kanalen.
– Jag är en sådan som inte är rädd för att testa saker och jag tycker hela tiden om att utmana mig själv. Jag har också gjort det bra och blivit bättre och säkrare.
Vad innebär det att vara politiker och programledare samtidigt?
– Jag måste tänka på att jag alltid företräder partiet, en del av de andra programledarna är friare i vad de får och kan säga. Markus Allard från Örebropartiet exempelvis, han har varit otroligt kritisk mot SD och bränslepriserna i sitt program. Partiet lägger sig inte i det redaktionella, men jag är väldigt trygg i mina uppfattningar och värderingar.
Du är en av flera unga kvinnliga programledare i Riks. Finns det en tanke bakom det?
– Sverigedemokraterna är emot kvotering, så det handlar alltid om vem som är mest meriterad och bäst lämpad för jobbet. Sedan är det viktigt att det är unga kvinnor som syns i Riks och att vi visar att vi faktiskt finns, att SD inte är ett kvinnofientligt parti. Det är många unga duktiga tjejer som är aktiva i Sverigedemokraterna.
Hur ser du på andra medier?
– Problemet är sällan vad andra medier berättar om, utan snarare det de inte tar upp. Det är sådant vi i stället belyser i Riks.
Då blir det många frågor kopplat till invandringen?
– Ja, men också andra saker. Exempelvis har vi nu gjort flera inslag och diskuterat hur lämpligt det är att dragqueens läser sagor för förskolebarn. När det gäller genuskritik och normkritiska inslag av det slaget så tror vi i SD på att samhället snarare behöver starka normer för samlevnad för att hålla det samman.
Har du någon uppfattning om Corren?
– Jag läser förstås Corren, det måste jag som lokalpolitiker. Jag tycker det är bra nyhetsförmedling i stort, men när det gäller att bevaka frågor kopplade till invandring och vilka insändare och debattartiklar som publiceras, där finns det förbättringspotential, om jag uttrycker mig så.
– Samtidigt upplever jag det har blivit ett friare debattklimat i Sverige i dag, det går att öppet diskutera frågor om invandringen utan att hela tiden bli kallad “rasist”. Den retoriken har blivit så urvattnad nu.
För Elin Johansson är framtiden öppen, hon kanske fortsätter som sverigedemokratisk politiker eller som konservativ och nationalistisk opionsbildare.
Elin Johansson är tämligen populär i sociala medier och har tusentals följare på Instagram.
Använder du sociala medier för att nå ut med ditt budskap?
– Nej, jag orkar inte riktigt med det vid sidan av politiken, studierna och Riks, det blir för mycket att tänka på. På Instagram har jag bilder från mitt privatliv, men på Facebook lägger jag ut inslag från Riks för att de ska spridas mer.
– Vi får se framöver, det är möjligt att jag kommer att använda sociala medier mer som politiker vartefter, det är många som gör det.
Hur ser du på framtiden? Kommer du att satsa på politiken eller vill du fortsätta som opinionsbildare och programledare?
– Jag gör aldrig upp några långsiktiga planer utan testar sådant jag tycker verkar vara roligt och spännande, jag tycker om att utmana mig själv. Så har det varit med studierna, politiken och nu med Riks, så vi får se var jag hamnar framöver.