Genom sina romaner har Linköpingsförfattaren Anna Brynhildsen berättat om hur det är att vara jude i dagens Sverige.
Hennes andra roman handlar om en svensk familj som söker sina judiska rötter i Tyskland i samband med att de ska överlämna brev från farmodern till Judiska museet i Berlin. Men långhelgen som ska ge dem möjlighet att lägga det gamla bakom sig och finna en ny framtid blir i stället en omtumlande resa där de konfronteras med sig själva och historien.
“Vårt eget hala vatten” kan ses som en fortsättning på Anna Brynhildsens debutroman “Alla vill ju hem” (2019) som handlar om Norrköpingstjejen Rebecka som i samband med studier i jiddisch i Lund börjar gräva i sin dolda judiska familjehistoria för att förstå vem hon själv är.
– Jag har börjat se på de här två böckerna som de första delarna i en löst sammanhängande trilogi. I den första boken utgår jag mycket mer från mig själv och min egen resa, även om det är i fiktiv form, och den kretsar mer kring frågan om den personliga identiteten. Den nya romanen utgår från familjens perspektiv och handlar mer om att förstå sin gemensamma historia.
– I en tredje bok vill jag utgå från ett ännu större sammanhang, en vidare gemenskap, kanske ett kompisgäng. När jag själv började utforska min judiskhet har jag byggt den bit för bit genom att jag fått nya judiska vänner som introducerat mig för olika seder och traditioner. Det har fått mig att inse att en kulturell identitet inte är något man kan bära själv utan något man skapar tillsammans med andra i ett samspel.
Anna Brynhildsen är uppvuxen i Gottfridsberg och gick på Folkungaskolan och Katedralskolan. Hon studerade litteraturvetenskap på Linköpings universitet samtidigt som hon jobbade på Babettes Kafferi. Sedan har hon gått författarskolan på Lunds universitet och bor numera i Malmö, men har under perioder återvänt till hemstaden.
– Jag älskar Linköping! Jag är lokalpatriot och jag kan inte utesluta att jag inte kommer flytta hem för gott någon dag.
Kort efter att Hamas angrepp mot Israel den 7 oktober då omkring 1 400 israeler dödades åkte en karavan med 300 bilar genom Malmös gator för att fira det blodiga attentatet. Judar i Malmö och i resten av Sverige uppmanades att dölja sina identiteter och hålla låg profil för att inte bli angripna av antisemiter i landet. I just Malmö har judarnas utsatthet uppmärksammats i åratal.
– Malmö är en fantastisk stad, det är så mycket som jag gillar med den. Jag känner mig trygg där, men det finns en antisemitism som också ger sig till känna på skolor och andra platser som ska vara trygga. Därför är det många judar som lämnar staden.
– Vi kallar attacken för “7 oktober”, den har redan blivit ett begrepp i judisk historia. När jag är ute och berättar om mina böcker känner jag mig alltid som tryggast i helt judiska sammanhang. De som har besökt Stockholms synagoga vet att den är som ett Fort Knox, det är tre säkerhetsbarriärer man måste gå igenom för att ta sig in.
Ett viktigt tema som löper genom “Vårt eget hala vatten” är antisemitismen och det ständiga hotet mot judar. Parallellt med att Anna Brynhildsen berättar om hur farmoderns familj i Berlin lever i en slags förnekelse över att det nazistiska våldet kryper allt närmare inpå så skildrar hon svårigheterna med att vara jude i dagens Sverige. Högerorienterade judar kan inte längre rösta på borgerliga partier när Sverigedemokraterna, som av Israel är svartlistat och betraktat som ett hot mot det judiska folket, släpps in i den politiska stugvärmen, samtidigt som Centerpartiet börjar driva krav på att förbjuda manlig omskärelse, det som enligt traditionen utgör själva kontraktet mellan det judiska folket och Gud.
– Jag ville spegla epokerna i varandra, men göra det försiktigt och avvägt, inte för alarmistiskt. Det handlar också om hur olika judar i olika tider hanterat hotet mot dem, farmoderns familj försökte blunda för det och det blev dess fall. Nu efter Förintelsen vinns det en helt annan vaksamhet bland judar på antisemitismen i samhället.
I sina böcker skildrar Anna Brynhildsen antisemitismen och hotet mot judar i det svenska samhället, något som blivit skrämmande aktuellt efter Hamas brutala attack på civilia israelser den 7 oktober.
I sina böcker skriver Anna Brynhildsen om att som svensk jude förhålla sig till konflikten mellan Israel och Palestina. En för henne själv smärtsam situation där hon känner solidaritet med det judiska, men inte nödvändigtvis med Israels militära aktioner och förda politik.
– Det är en sådan fråga som alltid kommer upp när jag är ute och pratar, jag kan ta fram tidtagaruret och räkna sekunderna innan någon börjar fråga mig om Israel.
Anna Brynhildsens farmor var ett av de 500 ensamkommande judiska barn som kom från Tyskland med den så kallade ”Kindertransport” till Sverige i slutet av 1930-talet.
– Jag kommer från en sekulär familj. Min farmor valde att distansera sig till och dölja sitt judiska arv, medan hennes syster, som också gifte sig med en judisk man, valde att vårda det. Kanske handlade det om att farmor var rädd, kanske om att hon ville försöka glömma. Jag blev inte uppfostrad judiskt, utan har själv utforskat min judiska identitet och historia som vuxen.
Ett genomgående tema i Anna Brynhildsens böcker är hur man kan vara jude. En viktig och svår fråga kring judiskhet handlar om relationen mellan sekulära och religiösa judar, något som Anna Brynhildsen närmar sig.
– Frågan är ifall det judiska som kultur verkligen kan finnas utan den religionen, för vad är den egentligen då för något?
Det är i vuxen ålder som författaren Anna Brynhildsen på egen hand börjat utforska sin judiska identitet och historia genom just litteraturen.
En annan uppmärksammad författare i samma generation som Anna Brynhildsen är Jessica Haas Forsling som nu också börjat utforska ett i familjen tidigare bortglömt och undanträngt judiskt arv. Yngre judar träder fram och berättar om judiskt liv och kultur samtidigt som de sista vittnande förintelseöverlevarna nu lämnar oss.
– Det verkar vara vi som är i den tredje generationen som tar på oss den här uppgiften nu, vi är flera som skriver om det eller förmedlar det på andra vis.
I tisdags kväll var Anna Brynhildsen tillbaka på sin gamla arbetsplats på Babettes Kafferi och berättade om sin nya bok “Vårt eget hala vatten”.