Bokrean är inte samma stora begivenhet längre.
Själv har jag förbeställt fyra titlar jag gärna vill ha i bokhyllan, för sällan hittar man några överraskningar eller dyrgripar i bokhandlarna på rean numera. När jag var inne på Akademibokhandelns hemsida kunde jag dessutom notera att flera böcker redan är slutsålda innan rean ens hade börjat.
Förr var bokrean en stor begivenhet, uppmärksammad i medierna och köer som slingrade sig långa till bokhandlarna. Så är det inte alls längre, på sina håll finns det inte ens några sådana att köa till.
Ändå, böcker säljer som aldrig förr. Det ser ut som att vi lämnat ett nytt rekordår för bokbranschen bakom oss, åtminste enligt Svensk Förläggareförenings statistik. Allt säljer, det är inte bara ljud- och e-böcker som det är ökad efterfrågan på.
Hur kommer det sig? Branschen konstaterar att det är de äldre som står för köpen, de har nu hittat till näthandeln och finner där precis det de vill ha. Det leder till många avslutade affärer och så har vi haft två års pandemi på det med mycket dödtid att läsa ihjäl. Glädjande nog har inte näthandeln dräpt boken, tvärtom bedömer förlag och bokhandlare att vi ännu inte sett den fulla potentialen för den i det nya digitala landskapet.
Men vänta nu? Hur hänger det samman med att läsningen minskar kraftigt i Sverige? Det har undersökts i många år nu, senast i oktober kom Statens Medieråd med en larmrapport om att svensken har slutat läsa.
I dag läser inte ens var tionde 18-åring på fritiden, för bara ett decennium var de tre gånger så många. De yngre är flitigare läsare, drygt var femte ungdom mellan nio och tolv år läser på fritiden. Men även där har det skett en minskning, för tio år sedan läste var tredje barn i det åldersspannet regelbundet.
Det är dags för bokrea i en illitterat tid.
Är det så att vi mognar och tar tag i läsandet på ”äldre dar”? Nej, en ännu färskare undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inte heller vuxna svenskar orkar öppna böcker längre. Generellt sett läser var tredje svensk inte en enda bok under ett år. Fyra av tio män läser inte över huvud taget och drygt var fjärde kvinna läser inte alls. Intressant nog är det bland äldre svenska män som läsningen är som svagast, varannan av dem öppnar aldrig en bok. Men för det kvinnliga läsandet bådar det inte heller gott, de yngre kvinnorna läser betydligt mindre än de äldre.
Det finns dessutom goda skäl att ifrågasätta bokbranschens glädjesiffror. SCB justerar för inflationen när de går igenom bokförsäljningen och det visar sig att den har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. För tio år sedan såldes det böcker för 4,4 miljarder kronor per år i Sverige, under de senaste åren har försäljningen legat på mellan 3,7 och 4,0 miljarder kronor justerat för inflationen, en minskning på omkring 10 procent jämfört med för 20 år sedan. Då är de nya ljud- och e-böckerna medräknade.
Vem sjutton läser böcker i dessa dagar?
Hur är det då med bibliotekslånen? Kungliga biblioteket för statistik över det. Trenden är att vi lånar allt fler e-böcker, omkring tre miljoner nedladdningar per år. Men det står bara för drygt en tjugoendel av de totala lånen och dessa minskar kraftigt, nästan åtta miljoner färre lån av böcker görs nu jämfört med för fem år sedan, en nedgång med 20 procent.
Vi kan ana att den större demografiska förändring vi genomgått under de senaste årtiondena syns i läsandet i takt med att svenskkunskaperna totalt sett blivit sämre, men det är också tydligt att gemene svensk läser allt mindre.
Erik Jersenius, kulturchef.
Är det ett problem? Bland forskarna debatteras läsningens förtjänster och effekter och studierna är inte helt enstämmiga. Några generella slutsatser kan vi ändå dra. Litteraturen ger oss en möjlighet att upptäcka livets vidd och djup genom andras gestaltning. I samhällen där det skrivna ordet kraftigt begränsas tycks det som om hela livsområden förtvinar, mångfald och inlevelse försvinner, just det som behövs för att åtminstone öppna och demokratiska gemenskaper ska kunna fungera. Förmågan till kritiskt tänkande upphör.
Samtidigt läser svensken globalt sett fortfarande förhållandevis mycket. När den internationella lektörsfirman Global English Editing för fem år sedan sammanställde statistik över läsningen visade det sig att Sverige var det femte mest ”litterära” landet i världen, baserat på tillgång till bibliotek och tidningar, men ändå sämst i Norden. Ser man till bara läsningen i sig så ligger vi på åttonde plats, exempelvis läser indier, kineser och ryssar betydligt mer.
I dag öppnar bokrean i en illitterat tid.