Laurie Halse Anderson Àr Ärets Alma-pristagare. Alma (Astrid Lindgren Memorial Award) Àr vÀrldens största pris för barn- och ungdomslitteratur, med en prissumma pÄ fem miljoner svenska kronor. För ett par veckor sedan talade hon pÄ BokmÀssan i Göteborg.
Har du hört talas om att barn- och ungdomsböcker plockas bort frÄn skolbokhyllorna i USA? De Àr sÄ kallade banned books, direktöversatt till svenska: förbjudna böcker. Senaste lÀsÄret registrerade PEN America 3 362 sÄ kallade book bans vid skolor i USA. FrÀmst drabbade av censuren Àr skolor och bibliotek i de republikanska delstaterna Florida och Texas.
Utvecklingen har pÄgÄtt sÄ lÀnge att det finns en motrörelse. Förra veckan var det den sedan 1982 Äterkommande Banned Books Week, dÄ förbjudna böcker turnerar i USA i bussar och pÄ olika events. Denna vecka hÄlls för första gÄngen Banned Books Week i stor skala i Sverige. Bakom den svenska arrangemanget stÄr Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket.
Enligt Laurie Halse Anderson Àr det glÀdjande att ungdomar inte alltid gör som de blir tillsagda. En förbjuden-stÀmpel pÄ en bok kan i mÄnga fall göra att fler vill lÀsa böckerna.
Men de senaste Ă„ren har censuren slagit hĂ„rdare. Det Ă€r ett bakslag efter att president Barack Obama lĂ€mnat sitt Ă€mbete, menar Laurie Halse Anderson. Hennes skönlitterĂ€ra ungdomsböcker ger röst Ă„t offer för sexuellt vĂ„ld, men ifrĂ„gasĂ€tts pĂ„ förĂ€ldramöten i skolorna âför att de gör vĂ„ra pojkar obekvĂ€maâ.
âDet Ă€r skrĂ€mmande, men mest blir jag argâ, sĂ€ger Laurie Halse Anderson.
Hon Ă€r flerfaldigt prisad för sin prosa â samtidigt som andra vill hindra hennes ord. Hennes böcker âSpeakâ (1999) och âShoutâ (2019) har flera gĂ„nger fallit offer för censuren.
Laurie blev sjÀlv utsatt för vÄldtÀkt nÀr hon var 13 Är och hon vÀgrar sluta att ge röst Ät svagare grupper i samhÀllet. Nyligen berÀttade Laurie Halse Anderson att hon skÀnker 1 miljon kronor av sina prispengar frÄn Alma-priset till PEN i Amerika.
PĂ„ senare Ă„r har de grupper och enstaka förĂ€ldrar som ifrĂ„gasĂ€tter boktitlar riktat in sig pĂ„ litteratur som rör rasism, kön och Hbtqi-identiteter. Den mest "bannade" biblioteksboken 2022 var den grafiska novellen âQueer Gender: A memoirâ, enligt The American Library Association. Den beskriver författaren Maia Kobabes livshistoria.
âPĂ„ skolor dĂ€r de hĂ€r böckerna tas bort sĂ„ ökar mobbningen mot minoriteterâ, sĂ€ger Laurie Halse Anderson.
OcksĂ„ i Sverige finns det de som vill styra vilken litteratur som barn tar del av, eller Ă„tminstone hur. Som bekant har framgĂ„ngsrika sagogruppen Bland drakar och dragqueens blivit sĂ„ hotad att sĂ€kerhetsarrangemang blivit en frĂ„ga för biblioteken. I en analys pĂ„ Arbetets kultursida (11/11-22) beskrivs hur den amerikanska konservativa högerns kulturkrig lĂ„nas in till svenska förhĂ„llanden. Men, som dragshow-teatergruppens konstnĂ€rliga ledare Petter Wallenberg konstaterar pĂ„ BokmĂ€ssan: âSverige har en rik tradition av toleransâ.
âVi verkar i Astrid Lindgrens anda. Det hĂ€r Ă€r Astrid Lindgren med lite mer glitterâ, sĂ€ger han.
NÀr Bland drakar och dragqueens deltar i KulturrÄdets monter sÄ backar flera i publiken, som av rÀdsla för att stÄ för nÀra. En av de farligaste följderna av förbudspÄtryckningar Àr att folk till slut tystar sina egna röster. Det blir en chilling effect, en sorts sjÀlvcensur.
Men för Laurie Halse Anderson Ă€r det inte ett alternativ att vara tyst. Vi bör lĂ€ra av henne. Det rĂ€cker med att lĂ€sa den svenska titeln pĂ„ hennes genombrottsroman för att förstĂ„ hur vi stoppar censurapparaten: âSĂ€g nĂ„gotâ. Och om det inte rĂ€cker: Skrik!