– Det är ett försök att kartlägga ett fenomen i historien, vad som upprätthållit och underminerat kungamakten. Jag försöker förstå varför det har varit en dominerande maktform, berättar Erik Petersson.
"Kungar. En världshistoria" är hans åttonde bok, och i den tar han med läsaren på en resa, från ett hotellrum i Paris till Kina vid förra sekelskiftet, med båt över engelska kanalen tillsammans med en kunglig flykting och hem till mormor i Ljungsbro. Och samtidigt går resan baklänges genom historien, från dagens konstitutionella monarkier till den första kungen som härskade för 5000 år sedan.
– Att kungen ser sig som upphöjd är själva grunddefinitionen. Från första början kopplar man ihop kungamakten med det gudomliga.
Den som till äventyrs trodde att det där med att vara kung av Guds nåde var något som katolska kyrkan hittade på under medeltiden är fel ute.
– Att kungen är okränkbar för att han fått sin makt från Gud är en mycket äldre idé, säger Erik Petersson.
Den förste kung vi känner till som lever upp till definitionen var Narmer, som levde i Egypten 3000 år före Kristus.
– Hans namn finns bevarat i 98 inskriptioner på 26 olika platser, från Sinai i norr ända ner till gränsen mot Etiopien. Vi tror att det är han som förenar övre och nedre Egypten till ett rike.
Hela ekonomin i Egypten var beroende av Nilen och dess återkommande översvämningar. På Narmers tid verkar klimatförändringar ha gjort regnperioderna mer opålitliga, och kungens förmåga att blidka gudarna viktigare.
– Han upprätthöll sin makt genom att gå i allians med religiösa föreställningar. Han kopplar ihop sig själv med Nilen, berättar Erik Petersson.
Narmer avbildas med krona, spira och tron – samma kungliga symboler som överlevt ända in i våra dagar.
– Kungarna har funnits där av en anledning. Om de bara var tyranner skulle de inte ha suttit kvar. De lyckas upprätthålla känslan av att de behöver ha makten, förklarar Erik Petersson.
En fascinerande gestalt i boken är Cixi. Hon kom till det kinesiska hovet som ung konkubin 1852, och födde kejsarens ende son. När kejsaren dog blev det i praktiken hon som ledde imperiet.
– Cixi var ingenting, egentligen, men styrde Kina som förmyndare för sin son. När rådet sammanträdde satt hon dold bakom en skärm. Hon omfamnar förnyelsen och leder moderniseringen av Kina.
Cixi måste uppenbarligen ha varit den sortens ledargestalt som människor lyssnar på.
– Det karismatiska ledarskapet är viktigt. Man dras till personer som har en vision och kan artikulera den på ett sätt så att andra lyssnar. Det spelar ingen roll hur stark staten är om den inte får med sig folket, säger Erik Petersson.
– Därför blir det bekymmer för kungarna lite längre fram, när de gör sin makt ärftlig. Så länge kungen valdes fanns ett tryck på att man behövde vara karismatisk, fram till 1600- och 1700-talen när man inför arvskungadömen. Därmed skjuter kungarna sig i foten och undergräver sin legitimitet, förklarar Erik Petersson.
– Det finns en direkt koppling mellan ärftligheten och det demokratiska genombrottet.
Hans bok kommer ut när världen påverkas av en farsot. Om pandemin kommer att sätta spår i framtida historieböcker är för tidigt att säga.
– I ett lite längre perspektiv tror jag att vi kommer att se det här som en mycket märklig händelse, säger Erik Petersson.