Videon är inte längre tillgänglig
Therese Bohman, som gästar Bokens dag i Linköping 14 november, har nog skrivit den bok som mest liknar en traditionella Augustvinnarre. ”Aftonland” är en roman om en nyseparerad konstprofessor som flyr samtiden med hjälp av sex, vin och dekadent konst.
– Det handlar om längan efter kärlek, om en kvinna som gjort slut på en lång relation och som är vilsen i tillvaron, säger Therese Bohman, glad över den bekräftelse som en Augustnominering är.
Samtidigt som kärleken och längtan efter densamma är eviga teman har även samtiden och världen på allvar flyttat in den svenska litteraturen konstaterar Kaj Schueler, för tredje gången ordförande i juryn för de skönlitterära nomineringarna.
I romanen ”Eländet” låter Andrzej Tichý en cellist bli vittne till hur en sårig uteliggare blir överkörd av en buss. Olyckan drar i sin tur fram cellistens egna minnen från en fattig och trasig uppväxt.
Även Lars Norén, Augustnominerad för första gången, ser på samtiden i ”En dramatikers dagbok 20132015”. Åldrandet, döden, döttrarna och Heidegger är centrala teman i den tegelstenstjocka tredje dagboken som enligt vissa kritiker också är den starkaste.
– Han är ju en läsare av Heidegger i vår samtid, och konfronteras med tiggare och frågeställningar om världspolitik och sådant, säger Kaj Schueler.
För den mest konkreta skildringen av samtida fattigdom står dock Charlotta von Zweigbergk vars uppmärksammade reportagebok ”Fattigfällan” handlar om Beata som blir sjuk och faller rakt igenom de svenska skyddsnäten. För denna sin fjortonde bok har Charlotta von Zweigbergk nu en chans att få en August i fackboksklassen.
– Men det är framför allt roligt eftersom den här boken har blivit en röst för alla dem som ingen lyssnar på. Jag har fått otroligt mycket respons från läsare som säger ungefär samma sak, ”det är jag som är Beata”.
Poeten och psykologen Ulf Karl Olof Nilsson är den här gången nominerad för sin essäbok ”Glömskans bibliotek” där han med hjälp av exempel både från sin praktik och från litteraturen försöker skildra språket hos bland andra drömmare och dementa. Debutanten Ida Sundin Asp har valt ett liknande tema. I sin barnbilderbok ”I dag vet jag inte vem jag är” skildrar hon en dement jagberättare som får hjälp av sitt barnbarn.
– Jag tycker att det behövdes en bilderbok på det här temat. Boken betyder mycket för mig, för den är inspirerad av min egen morfar. Den känns väldigt personlig och därför är det extra kul att den blir uppmärksammad. (TT)
