Varje människa bär på en historia. Varje människa är en del av ett historiskt skeende. En del människor har satt sitt avtryck lite mer på en plats än vad andra har gjort. En del människors historia kanske kan sägas förklara hur samhället blev. Göran Färms bok om hans pappa Hilding Färm bockar av dessa kriterier.
– Jag började skriva för ungefär sju år sedan. Från början var det tänkt som ett internt dokument för barn och barnbarn. Pappa dog så tidigt att ingen hann träffa honom. Men efter hand så märkte jag att hans historia också innehöll någon slags allmängiltighet och bestämde mig för att göra en riktig bok, säger Göran Färm.
Boken, som heter Hilding Färm - en välfärdssamhällets pionjär, är en släktkrönika på ett sätt. Vi får följa historien från ett fattig-Sverige och Hilding Färms uppväxtmiljö i Hovmantorp i Småland. Vi får lära om hans släkt och möts av många dystra öden på vägen. Men för Göran Färm är också boken ett sätt att lära känna sitt ursprung. Och framför allt en berättelse om hur moderna Sverige växte fram.
– Det som slog mig var att det faktiskt inte var länge sedan vi hade ett samhälle med stor och utbredd fattigdom. Många överlevde inte sina första år. Det här blev tydligt när jag följde min egen släkt. Min pappas mormor födde tolv barn. Endast ett av dem fick hon uppleva sin ålderdom med. Resten dog, lämnade hemmet för Kanada eller annan plats i Sverige och hon återsåg dem aldrig igen. Det är väldigt sorgligt, säger Göran Färm.
1954 flyttade Hilding Färm till Norrköping. Han kom till Norrköping för att för att ersätta Karl Ward som chefredaktör för Folkbladet. Han var kvar på den posten i 14 år och skrev sammanlagt över 2 000 ledare.
– Jag har läst många av hans ledare och kan slås av hur öppen han var mot det internationella. Jag tror att det har mycket att göra med de kontakter han fick med socialdemokratin i Europa. Blicken mot det internationella skulle jag säga att vi har gemensamt. Han var ovanlig i partiet för sin tid, skulle jag säga, säger han.
Vad skulle du och din pappa inte vara överens om?
– Vi skulle ha lite olika åsikter om skolpolitiken. Jag har kunnat tänka mig privata alternativ. Det hade han aldrig accepterat. Han var uppvuxen i en tid då allt var uppdelat i skolans värld. Han ville ha en likvärdig skola för alla. Och jag kan i dag tycka att han kanske har mer rätt än vad jag har tyckt. Privatiseringen av skolan har gått för långt i dag.
Finns det likheter mellan hans historia från arbetarklassen och situationen för dagens arbetarklass?
– Den är en bra fråga. På många sätt är olikheterna stora mellan då och nu. Det finns en större trygghet för den som växer upp i dag. Samtidigt ser vi bostadssegregationen och en ojämlik skola som har vissa likheter med min fars uppväxt. Det gör att hans historia hare relevans i dag. Han ville att politiken skapade förändring, säger Göran Färm.
Göran Färm berättar att jobbet med boken har givit honom blodad tand att forska mer inom släkthistoria. Nu när det gäller hans frus Mary-Ann Ekströms bakgrund.
– Hennes släkt kommer från gruvarbetarbakgrund och en spännande historia är att en del av släkten åkte till Sovjetunionen för att jobba. Flera av dem kom inte hem och dog i fängelse. Det är något jag vill titta närmare på när jag är pensionär och har lite mer tid, säger han.