Finstämd blandvändare om rekordårens baksida

Leonard Ringer gör comeback i Lars Anderssons nya roman. Björn G Stenberg har läst en mycket efterlängtad uppföljare.

Lars Andersson (född i Värmland 1954) slog igenom med debuten "Brandlyra" (1974). Han är nu aktuell med den efterlängtade uppföljaren till sin "kriminalistiska" roman "De våra" (2015).

Lars Andersson (född i Värmland 1954) slog igenom med debuten "Brandlyra" (1974). Han är nu aktuell med den efterlängtade uppföljaren till sin "kriminalistiska" roman "De våra" (2015).

Foto: Arne Åkerlund

Litteratur2019-11-02 06:50

I romanen "De våra" (2015) mullrade andra världskriget mot sitt slut och kommissarie Leonard Ringer fick reda upp ett mord i Värmland (på gränsen till Norge). Nu, 20 år senare i "De Gaulles dotter och kommissarie Ringer", är det 1960-tal och Ringer är stationerad i Uppsala där han får ta itu med ett mystiskt dödsfall.

Mord eller självmord? Spåren leder i alla fall tillbaka till hans forna Värmland, närmare bestämt till den då blomstrande industristaden Karlskoga. Rekordåren har behov av invandrad arbetskraft och många kommer från det ännu krigsmärkta Europa. Offret kommer från en sådan familj.

Med varsam hand och tydlig empati guidar Lars Andersson läsaren bland ett antal människoöden. På sina ställen kan han dela Håkan Nessers vemodiga syn på den skröpliga människan. Här finns samma inkännande och förstående sinnelag. Flera av de inblandade är precis som i "De våra" historiska personer – men det är de fiktiva som står i centrum.

Andersson lyckas få med ett stort stycke samtidshistoria utan att det blir sökt eller krystat. Några enstaka gånger kan det bli längre utvikningar som emellanåt inte tillför något till berättelsen – men de är alltid intressanta. Likaså är romanens tidstypiska miljöer skickligt inspanade av Andersson. Här finns den uppsaliensiska kluvenheten mellan raggargäng på Fyristorg och högdragen akademi, samt den typiska mellanstora svenska staden Karlskoga, beroende av en enda stor industri. 

En äventyrlig sväng till Sydafrika under apartheidens kulmen blir det också. 

"De Gaulles dotter och kommissarie Ringer" går att läsa som en renodlad thriller. Lars Andersson bjuder på ett deckarpusslande som ensamt hade kunnat hålla i gång bladvändningen. Men främst är det människorna som stannar i minnet. Leonard Ringer själv är en trasig själ som man flera gånger får lust att heja på lite extra.

Titeln syftar på den forne franske generalen och presidenten som hade en funktionsvarierad dotter som han tog hand om och älskade. Här blir Charles de Gaulle och dottern en symbol för "vi älskar olika" och ett väl så passande motto för denna finstämda roman.

Lars Andersson är en av våra bästa författare. Ännu en gång har han lyckas få till ett språk som lyfter berättelsen ytterligare en dimension. Hans hyllade brådmogna debut för 45 år sedan har uppfyllt vad den lovade för länge sedan.

Litteratur

Lars Andersson

De Gaulles dotter och kommissarie Ringer

Albert Bonniers förlag

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!