Robert Aman tar emot Svenska Serieakademins prestigefyllda diplom under Bokmässan i Göteborg.
Robert Aman är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet och serieforskare. Han skriver regelbundet om serietidningar på Correns och NT:s kultursidor. Att hans bok om Fantomen skulle bli en sådan succé hade han inte räknat med.
– Jag antar att kulturchefer som du får mängder av böcker skickade till sig och så dyker det upp en tjock och annorlunda bok om Fantomen och det sticker ut, säger Robert Aman.
I “När Fantomen blev svensk: vänsterns världsbild i trikå” berättar han om hur det gick till när svenska serieskapare gjorde den amerikanske seriehjälten till en progressiv kämpe för antirasism, jämställdhet och jämlikhet. Det rimmade väl med Sveriges självbild som moralisk supermakt och tredje världens vän och Fantomen blev en “sosse” som öppnade Konsum i djungeln och stred sida vid sida med Fidel Castro.
Eftersom Fantomen tidigt var ovanligt populär i Sverige ville man ge ut fler tidningar än vad upphovsmannen Lee Falk mäktade med. Därför fick serieskapare i Sverige på 1970-talet börja rita egna äventyr på licens.
– Redan på 50-talet riktade svensk vänster kritikmot Fantomen och andra serietidningar. Man tyckte att de var eskapistiska och att de främjade rasism och sexism. De unga svenska serieskaparna präglades av 68-rörelsen och började därför rita Fantomen-äventyr utifrån deras egna värderingar.
Linköpingsforskaren Robert Amans bok "När Fantomen blev svensk" omtalas nu som en "blivande klassiker":
Då hade Falk, mer präglad av sin egen tids kvinnosyn och koloniala idéer, ritat Fantomen i 30 år och bara efterhand anpassat den efter världens förändringar. Ändå var han bara uppmuntrade när de svenska serieskaparna exempelvis lät Fantomen hjälpa vänstergerillan i det fiktiva landet Rodia, där det precis som i verklighetens Rhodesia och Sydafrika råder ett apartheidsystem.
– När Falk kom till Sverige på 70-talet var de svenska tecknarna väldigt oroliga för vad han skulle tycka om deras idéer, men han gav klartecken och sa bara “min Fantomen står alltid upp för rättvisa och mänskliga rättigheter”.
Under 80-talets nyliberala och nykonservativa våg blev Fantomen mer råbarkad och “reaktionär” igen.
– Man kan säga att Fantomen sedan dess följt tidens vindar, men det har ständigt funnits en kritik från vänster utifrån hur han gestaltades i Sverige på 70-talet.