Det är torsdagkväll och speldags. I "VIP-rummet" på entréplan i Kulturskolans hus på Östgötagatan sitter 13 grabbar och spelar gamla godingar. Låtar som skrevs innan de var födda.
Läraren Henrik Ohlsson slår in "We are family". Det låter riktigt bra om trumpeterna. Men några andra sektioner hänger inte riktigt med.
- Jag glömde bort codan och spelade fel där, erkänner trombonisten Erik Ridderström.
- Du spelar ju fel ändå, hugger någon direkt från andra sidan lokalen.
Allmänna skratt. Dirigent Ohlsson har då och då problem med att göra sig hörd. Och till slut tappar han tålamodet.
- Nu är det JAG som står här och viftar, ryter han i. Och disciplinen återvänder. I alla fall tillfälligt.
Många av de som sitter här och tutar i lurar har spelat sedan ettan. Som Erik Ridderström. Han började i brasslek när han var sju år.
- Det är kul att träffa kompisar och kul när det låter bra. Ibland är det tungt, men då gäller det bara att träna och träna.
Och så är det dags för rast. Men den blir inte lång. Snart ska bandet börja öva på nästa nya låt. Den 14 minuter långa "Chameleon".
Kanske är medlemmarna i Young Heard nybörjare. Men de är definitivt inte rädda för utmaningar.
Fotnot: Coda är en musikterm som anger en avslutande del i ett musikstycke.