I Passagens informationstext liknas utställningen vid en målning av Francisco de Goya, en scen från en berusad karneval.
Mitt i rummet finns "A riot of sculptures" – en snårskog av skulpturer, många i mänsklig storlek.
– Det gör något med en, det är en speciell känsla, att stå bredvid en skulptur som är lika stor som en själv, säger Jonas Liveröd.
Men allra först när besökaren kommer in finns ett bibliotek i miniformat. Där kan man bläddra bland verk som inspirerat utställningen. Vi tar en bok på måfå – det visar sig vara en bok om voodoo i det afrikanska landet Benin. På en bild vandrar en man med två mänskliga kranier i ett snöre.
Finns det voodoo i utställningen?
– Jag har tänkt på det som kulturell kannibalism. Vissa konstnärer behöver verka helt i ensamhet. Men jag skulle aldrig klara mig utan världen. Jag tar in oerhört mycket information, sen kommer den sällan ut likadan som den kom in, förklarar Jonas Liveröd.
– Sen är många av voodooartefakterna väldigt materialblandade, där finns en likhet.
Vi går vidare in i rummet och tittar på de två verken "Nothing turns to something then turns into nothing again", ett och två. De är blinkningar till modernismen. René Magrittes berömda målning såg ut som en pipa men var ingen. Dessa verk ser ut som abstrakt konst men är i själva verket jeanstyg.
Jonas Liveröds utställning har djupa rötter i konsthistorien, men samtidigt är den här och nu. "Dopamin" pågår till den 28 maj.