Julbordet är väldukat. Här är artister som redan har etablerat egen omloppsbana på den svenska artisthimlen eller i alla fall siktar på att göra det. Plura, Petter, Petra Marklund och Danny Saucedo hör till de förra, Ace Wilder, Elisa och David Lindgren till de senare. Sångare och musiker som vi möter i Mellon, ”Allsång på Skansen” och ”Så mycket bättre”.
Så det borde kunna bli hur bra som helst. Vintergalan i Saab Arena denna Nobelafton 2016 marknadsförs också som ”Show, julbord, fest”. Man kan antingen köpa totalbiljett eller lösa entré till själva showen. Den huvudsakliga målgruppen, företag i Linköping och angränsande städer, valde också hela paketet med julbord, show, öppet i baren hela tiden och därpå efterfest.
Det medför att alla tjugopersonersborden på parkett är mer eller mindre fulla. Och publiken är om inte full så i alla fall julbordsrusig. Vi andra som sitter på läktaren är det inte. Och detta faktum gör att Vintergalan egentligen blir två helt olika slags föreställningar.
För totalgästerna är det show, svett och stämning, kandelabrar med levande ljus, fri passage till baren vid spelarbåsen och ett massivt tryck från den underliggande hockeyisens blålinje och fram mot mål: scenen där artisterna i anfallsvåg efter anfallsvåg gör sina utspel mot julborden.
För konsertgästerna på bortre kortsidan (båda sidosektionerna av läktaren i Saab arena är stängda, täckta med duk; fler blev vi som ätit hemma inte) är det i stället en ganska spretig kombination av, tja, minikonserter. Man undrar till exempel hur någon kom på idén att låta Plura köra sin deppar-hit ”Kärlekens tunga” med akustisk gitarr och Petra Marklund på sopranstämma.
Sedd från ett konsertperspektiv får frågan om varför någon har tussat ihop just dessa artister i just detta program aldrig något begripligt svar.
Men det här är julbordsgästerns kväll. Och de får uppenbarligen vad de vill ha; efter pausen sätter sig hälften av dem inte ned igen och stående, dansande och gungande följer de artisternas uppmaningar till interaktion av olika slag. Ljudmattan är massiv och tung. Artisterna ger och får energi. De flesta numren går hem. Möjligen har Petter ibland lite svårt att nå fram. Kanske är rap inte grejen för just dessa julbordsfirare?
Längst bak står hela tiden en av kvällens huvudpersoner och sliter vid sina datorer. Han creddas aldrig från scenen, så vi gör det här i stället: ljusteknikern Wictor Westerdahl som bidrar starkt till att Vintergalan lyser. Scenshowen är verkligen snygg! Ljuset i kombination med bakgrunderna – designade av bolaget bakom grafiken till Mellovinnaren ”Heroes” – gör att föreställningen åtminstone är visuellt intressant från start till mål.