Mycket har hänt, men det finns också en hel del kvar att göra. Byggställningar står fortfarande runt om i lokalerna och väggarna är inte målade. Östergötlands museum skulle ha slagit upp portarna nu i november efter att ha varit stängt i tusen dagar. Men öppningen skjuts upp till våren då renoveringen inte är klar.
– Vi hade satt ett invigningsdatum den 27 november, men vi klarade inte det. Vi har haft fördröjningar i byggprocessen. Corona kom lämpligt på så sätt att vi hade planerat att ha stängt. Men det har varit dåligt på så vis att det har tagit längre tid att få leveranser och det har varit mer komplext att ro själva renoveringen i hamn, säger Olof Hermelin, museichef.
Han började jobba på museet 2013. Ett år senare upptäckte han att det läckte in i fastigheten. En vakt kom till honom och sade att det sprutade vatten ur väggen i konstavdelningen. En viss panik utbröt och Olof själv var uppe på taket för att leta efter läckan. När man då började söka fel så hittade man fler och fler.
Där började det som sedan blev en omfattande renovering och den långa stängningen. Det är mycket som har gjorts, och allt är inte synligt för besökarna, som ventilationsaggregat till exempel.
– Ska vi ta emot konst och föremål så krävs det både klimat och säkerhet och massor andra faktorer för att vi ska kunna ta höjd och verkligen visa saker. Vi har försökt göra det här så att vi ska kunna bli bättre på att visa mer attraktiva saker. Vi har satsat väldigt hårt på två basutställningar. En i konsthistoria och en i kulturhistoria.
Konstutställningen och den kulturhistoriska utställningen kommer att ha helt nya utseenden. Där kommer man som besökare inte att känna igen sig.
– Vi har försökt jobba med att besökare ska få en kunskapsupplevelse som överraskar. Vi vill bjuda på en ny och fördjupad kunskap med våra utställningar. Vi ser när vi tittar på oss själva att vi är kända som museum, men inte som besöksmål. Vi måste bli museum och besöksmål. Vi vill locka olika målgrupper.
En annan del av renoveringen innebär att museet nu har fått en högre säkerhetsklass och där med kan ta emot mer värdefulla föremål.
– Det finns en säkerhetsklass som heter tre plus. Det är den högsta säkerhetsklassen och den har vi nu i en utställningslokal.
Renoveringen har varit en lång process. Alla museets saker har behövt flyttas hela tiden för att byggarna ska få åtkomst.
– Vi har lite leveransproblem fortfarande som gör att vi har lite hjärtklappning. Halvledarbrist och belysning är ett problem. Glasbrist är ett annat, vi saknar säkerhetsmontrar och säkerhetsglas. Vi har ändå varit duktiga på att förbeställa för vi har insett att det är en riskfaktor.
I början på januari kommer museet att gå ut med ett officiellt invigningsdatum.
– Det har varit en resa där alla i personalen har fått kroka arm och hjälpas åt. En resa som har varit fantastiskt som det är jätteroligt att få vara med om, att både renovera och förnya innehåll. Som museimänniskor, och då pratar jag för hela personalen, så är det här en gigantisk och rolig utmaning. Men också stressande i perioder.
Det kommer att bli en stor fest när museet väl öppnar, den har man redan börjat planera för.
– Det ska bli minst lika bra som sista natten på museet som vi hade vid stängningen. Vi vill trumfa det, för det var verkligen roligt att bjuda på.