Stridsberg lockade många till teatern

"Dissekering av ett snöfall" på Östgötateatern har fått fina recensioner. Och många tog chansen att se och höra pjäsens författare, akademiledamoten Sara Stridsberg, när hon framträdde på Stora teatern i Linköping på söndagseftermiddagen.

Johan Huldt, dramaturg på Östgötateatern ledde söndagseftermiddagens publiksamtal med regissören Pontus Plænge och dramatikern och författaren Sara Stridsberg på Stora teatern i Linköping.

Johan Huldt, dramaturg på Östgötateatern ledde söndagseftermiddagens publiksamtal med regissören Pontus Plænge och dramatikern och författaren Sara Stridsberg på Stora teatern i Linköping.

Foto: Ann-Charlotte Irhede

Linköping2017-05-07 17:10

Publiksamtalet, där även regissören för Östgötateaterns uppsättning Pontus Plænge deltog, skulle egentligen ha hållits i teaterkaféet. Men intresset var så stort att evenemanget flyttades till teatersalongen. Nästan hela parketten var fylld när Stridsberg och Plænge tog plats på scenen tillsammans med samtalsledaren Johan Huldt.

Sara Stridsberg berättade att hon själv såg sin pjäs i Östgötateaterns version för första gången kvällen innan och att hon tyckte mycket om den.

– Däremot kände jag mig en smula främmande för min egen text, bekände hon.

– Jag har skrivit så mycket sedan dess och befinner mig på en helt annan plats.

"Dissekering av ett snöfall" hade urpremiär på Dramaten i Stockholm 2012, då med skådespelaren Ingela Olsson i huvudrollen som drottning Kristina, eller Konungaflickan som hon kallas i rollistan. Och det var också Ingela Olsson som gav Sara Stridsberg idén till pjäsen.

– Hon berättade för mig att hon ville spela drottning och hon fick mig dit. Hon har faktiskt fått mig till många platser trots att jag är ganska svårflirtad.

Väl där plöjde Sara Stridsberg allt hon kom över om Kristina och Sverige på 1600-talet under researcharbetet.

– Jag förutsätter alltid att jag inte vet någonting om det jag ska skriva om. Här fastnade jag särskilt för förhållandet mellan Kristina och hennes mor, Maria Eleonora. Både hennes fasa över att vara skild från sitt barn och Kristinas ensamhet.

– Det där mamma/dotter-temat är något du återkommer till i ditt författarskap, påpekade samtalsledaren Johan Huldt.

– Ja, uppenbarligen. Men det är väl för att det finns en ursprunglighet i den relationen. Spädbarnet som sträcker ut en hand i mörkret efter modern är ett slags metafor för människans ensamhet, förklarade Sara Stridsberg.

Regissören Pontus Plænge fascinerades omedelbart av Sara Stridsbergs pjäs .

– Det är en fantastisk text med ett intressant feministiskt perspektiv. Och bilden av Kristina är mer historiskt korrekt än hos till exempel Strindberg.

Men den första scenbild han fick i huvudet, att Kristina skulle sitta fjättrad i ett par tunga betongskor på scenen under hela pjäsen, släppte han ganska raskt.

– Det var väl djärvt. Och dessutom hade det blivit ju blivit en jättetråkig föreställning.

"Dissekering av ett snöfall" spelas på Stora teatern i Linköping till 14 maj.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!