Scenen upptas av en gigantisk blänkande oval med videoskärmar och blinkande ljus. Är det Storebrors öga? Kanske, men tolkningen av scenografin vill pjäsens regissör Sara Giese helst överlämna till publiken.
Hon har varit på plats i Linköping under veckan för att finslipa det sista.
Uppsättningen är ett samarbete mellan Östgötateatern och Riksteatern. Pjäsen har turnerat runt i Sverige under hösten innan den nu spelas på fast scen, först i Linköping och senare i Norrköping.
Chef för Riksteatern är numera Måns Lagerlöf, tidigare konstnärlig ledare för Ung scen/öst under många år.
– Samarbetet med Östgötateatern föll sig säkert naturligt för Måns och "1984" med sin maffiga scenografi och många skådespelare kan nog ses som ett flaggskepp för en ny era på Riksteatern, säger
Sara Giese, som även hon är bekant för teaterpubliken i Linköping genom flera regiuppdrag för Ung scen/öst.
Skrämmande aktuell
Trots att George Orwells roman kom ut för snart 70 år sedan och framtidsåret 1984 passerats för länge sedan är den fortfarande angelägen, menar Sara Giese.
– Det är en studie i makt som är skrämmande aktuell i vår tid. Övervakningssamhället som förutspås för tankarna till Snowdens avslöjanden och de bruna vindar som sveper över Europa gör att Orwells framtidsscenario med totalitär regimer tyvärr känns fullt tänkbart.
Hon påpekar också att alla har ett förhållande till George Orwells historia, även de som faktiskt inte läst boken.
– Den har präglat vårt språk och vår syn på samtiden. "Storebror ser dig" är ett uttryck som alla känner till.
Berättelsen i "1984" kretsar kring Winston, som arbetar på Sanningsministeriet där han raderar information. Egna tankar, minnen och känslor är förbjudna. Men när Winston börjar skriva dagbok leder det till ett uppvaknande där har börjar ifrågasätta och så småningom göra motstånd mot det totalitära samhälle han lever i. I pjäsen finns ytterligare en dimension där en läsecirkel 100 år senare diskuterar dagboken.
– Det dramaturgiska greppet bidrar till en tidsuppluckring och skapar ett febrigt tillstånd. Pjäsen blir en subjektiv upplevelse där vi faktiskt är i Winstons huvud, beskriver Sara Giese.
Samtidsperspektiv
Vad är du mest nöjd med i pjäsen?
– Det är roligt att vi lyckats så väl med att integrera video med det som händer på scen.
Varför ska Linköpingspubliken se "1984"?
– Det är en bra och underhållande föreställning som jag hoppas ger perspektiv på samtiden. Trots att de flesta vet hur det slutar är det bara att njuta av det långsamma fallet, svarar Sara Giese och passar på att tipsa teaterpubliken om att hålla koll på Östgötateaterns Caroline Harryssons repliker.
– Allt hon säger är viktigt.