Marcus Wandt gick från chefspilot på Saab till att bli hela Sveriges astronaut. Som den tredje svensken i rymden hann han med 346 varv runt vår planet, när han spenderade 18 dagar ombord på internationella rymdstationen ISS. Nu har han skildrat upplevelen i nya boken "Betraktelser i omloppsbana".
– Syftet med den här boken är att så många som möjligt ska få vara med på så mycket som möjligt från min resa. Jag har förmånen att få göra det här och vara med om upplevelsen, vilket är väldigt privilegierat. Nu vill jag att så många som möjligt ska få ta del historien, säger Marcus Wandt.
Boken skildrar förstås rymdresan, men också historien bakom och hur han tog sig dit. Läsarna får också ta del av hur vardagen ser ut uppe i rymden, med allt från toalettbesök till känslan av total viktlöshet.
– Jag hade kunnat snöa in helt på det tekniska men jag har försökt göra det så "otekniskt" som möjligt. Det ska vara korrekt men förståeligt och även om man inte är särskilt påläst om rymden ska man kunna förstå, säger han och fortsätter:
– Jag la väldigt mycket kraft på att skildra mina känslor. Jag försökte verkligen få fram känslan av viktlöshet, eller hur det faktiskt var att se jorden utifrån. Allt sådant har jag tagit direkt från mina känslor och hur jag upplevde det och jag hoppas verkligen att läsarna kommer kunna förstå.
Först var planen att han skulle skriva boken själv, men insåg snart att det inte skulle vara möjligt. Arbetet med boken började nämligen i våras, och redan i september skulle den vara klar. Men att ta in en spökskrivare var inte aktuellt:
– Det var väldigt viktigt för mig att få skriva min berättelse själv, så det var inget alternativ. Men det var så kort med tid, arbetet började i våras och vi ville ha med boken på bokmässan som hade rymdtema, förklarar Marcus Wandt.
Han valde därför att samarbeta med journalist- och radioproducenten Martin Wicklin. Han är bland mycket annat programledare för Söndagsintervjun i P1 och intervjuade Marcus Wandt strax efter rymdresan.
– Han ställde så bra frågor och lyssnade på mig, det kändes riktigt bra. När det visade sig att han var intresserad av rymden och att skriva boken tillsammans så kändes det rätt, säger Marcus Wandt.
– Det kändes som ett självmordsuppdrag att skriva boken på den korta tiden. Jag visste inte om vi skulle gå i land, men vi är båda målinriktade och jag är stolt över att vi klarade det, säger Martin Wicklin.
Han är en sedan länge etablerad journalist och skribent, men det var första gången han gjorde ett sådant samarbete. Han berättar om den intensiva perioden och konstaterar att samarbetet gick "förvånansvärt problemfritt".
– Marcus är den perfekta ambassadören för rymden. Han har en sådan entusiasm och en positiv, nästan barnslig förtjusning och en nyfikenhet som är så smittande. Jag har varit enormt engagerad i den här boken och på många sätt känns det som att jag också varit med där uppe. Jag kan varenda del och skrymsle av rymdstationen nu och det har varit helt magiskt att få ta del av hans historier den här sommaren, säger Martin Wicklin.
Duon har skrivit på varsitt håll, men hela tiden återkopplat och gjort ändringar i varandras texter. Martin Wicklins kapitel är mer historiska, medan Marcus Wandt fokuserat mer på känslor och upplevelser.
– En central fråga vi hela tiden återkommit till är: vad gör det med en människa att ha sett jorden utifrån rymden? Och det som är så fantastiskt med Marcus är att han kan sätta ord på den upplevelsen. Det är långt ifrån alla astronauter som kan det, säger Martin Wicklin.
Han menar att boken passar alla, även de som inte är särskilt intresserade av rymden.
– Man får läsa om hur en astronaut tänker kring risktagning, mod och att vara med och utforska världen. Jag har haft stor nytta i mitt liv efter att ha hört Marcus berättelser. Det har fått mig att tänka på ett annat sätt och det är väldigt lärorikt att ha med sig det, även här nere på jorden.
På vilket sätt tänker du annorlunda?
– Jag tänker mycket på det här med att ta risker. Trots att det kanske är farligt och att det kostar, så finns det ett stort värde i att vi hela tiden är nyfikna på vad som finns där bortom allt och att vi fortsätter utforska. Det kan vara värt det, även om det är riskfyllt, säger Martin Wicklin.