Scharliina Eräpuro föddes i Finland men flyttade som fyraåring till Sverige och Linköping med sin mamma.
Efter att ha gått grundskolan i Vreta Kloster och på Klara blev det Folkungaskolans musiklinje på gymnasiet.
Att det blev musiklinjen var ingen slump. Att få sjunga och uppträda är något Scharliina velat länge. Mycket länge.
– Det har jag drömt om sedan jag var tre år gammal. Alla som känner mig i Linköping vet nog att det är exakt det här jag vill göra. När det var som jobbigast lovade jag mig själv att jag ska hålla mig vid liv, bli skådis, artist och göra märkvärdiga saker. Det gav mitt liv mening och var ett sätt att hålla ut.
För minnena från uppväxten i Linköping är långtifrån ljusa.
– Det var helt ärligt väldigt jobbig. Jag upplevde våld i hemmet och jag blev själv utsatt för sexuellt våld. Även om jag alltid haft fina vänner runt mig hade jag bara min mamma och några få släktingar i Sverige. Resten av mitt skyddsnät fanns i Finland.
Som 19-åring lämnade Scharliina Linköping. Hon utgjorde tidigare ena halvan popduon Lightworkers ihop med Linnea Persson och har nu fullt upp med flera parallella karriärer. Som sångerska, skådespelare, modell och programledare.
När Scharliina tidigare i år sökte till svenska "Idol" och gick vidare till gårdagens slutaudition sjöng hon "Pieces of me", som hon själv skrivit, producerat och släppt som en välgörenhetslåt där 50 procent av intäkterna går till finska organisationen "Protect Childrens" arbete för att hjälpa offer för sexualbrott som de utsatts för som barn.
Låten släpptes nyligen ihop med en musikvideo som gjorts i samarbete med Protect Children.
– Man får tolka låten hur man vill. Men för mig är det ett sätt att ta tillbaka de delar av mig som jag känner att någon annan tog från mig när jag upplevde sexuellt våld i min barndom. När jag mådde jättedåligt i mina trauman och hade panikattacker hittade jag ingen musik i det här ämnet. Då bestämde jag mig för att släppa en låt som kan lyfta och stärka andra som upplevt något liknande, säger Scharliina och fortsätter:
– Även om man inte borde göra det så känner många utsatta så stor skam och skuld. Man har jättesvårt att prata om det. Och det är ett ämne som det inte pratas om alls i samhället trots att det är så vanligt. Ett av fem barn upplever det här, vilket är sjuka siffror. Och en av tre som utsatts berättar aldrig om det här för någon.
Efter den sista uttagningen visade det sig att det inte blir något vidare tävlande i "Idol" för Scharliina.
– Men jag är supernöjd med min resa och tacksam för att få en slags bekräftelse på att min musik har en mening. Det känns fantastiskt att låten nådde ut.
Nu står Scharliina Eräpuro inte och faller med "Idol". Hon har numera sin bas i finska Åbo och har tidigare i år haft fullt upp med deltagande i Miss Finland, där hennes "Little Girl Projekt" för att bekämpa sexuellt våld mot barn prisades som "bästa välgörenhet".
Och i morgon, fredag, har filmen "Avgrunden" premiär på svenska biografer, även i Linköping. Regissör är Regissör är Richard Holm, som tidigare gjort bland annat "Johan Falk" och "Gåsmamman". I huvudrollen syns Tuva Novotny. I en annan roll ses Scharliina Eräpuro.
"Avgrunden" beskrivs som den första riktiga svenska katastroffilmen med rejäl budget, utspelar sig till stora delar i ett gruvrasdrabbat Kiruna och är inspelad i just Kiruna men även i Finland och på Gran Canaria.
– Jag har varit med i en film i London och gjort tv-serier tidigare. Men det här är min första stora svenska film. Jag har en talroll. Men jag tror inte att folk som känner mig kommer att känna igen mig för jag ser så annorlunda ut. Vi hade ett fantastiskt sminkteam som gjorde under, säger Scharliina med ett skratt.
Skådespelare. Artist. Modell. Programledare. Av allt detta, vad är det helst du vill göra?
– Då säger jag nog musik. Där jag kan göra så mycket själv. Jag kan skriva, producera, sjunga och jag älskar att stå på scenen och förmedla budskapen i mina låtar.
Jag måste fråga om ditt namn också. Scharliina. Är det ditt riktiga förnamn eller ett artistnamn?
– Visst är det sjukt! Det är mitt riktiga namn. Det var min mamma och pappa som kom på det. Det är faktiskt taget från en skådespelare, Scarlett O´Hara i "Borta med vinden". Och min mamma heter Pauliina, därifrån tog de Liina. De två i:na är typiskt finskt. Men mitt mellannamn är desto vanligare – och svenskt. Det är Amanda.