Kaj Sivervik har till slut tagit konsekvenserna och är sedan 1 juni Gaphals-direktör på heltid. Sista maj sade han upp sig från sitt jobb som musikansvarig på Studiefrämjandet.
– Det har varit nödvändigt ett bra tag, men jag har på något sätt fått det att funka. Man får jonglera med olika dygnstimmar, säger han.
– Nu kan jag ha mer fokus på det vi gör. Det är lättare att ha två än tre saker i huvudet samtidigt, och jag slipper 40 arbetstimmar utöver de 60-70 jag redan gör.
Som en bonus har Gaphals-kollegan Patrik Lindecrantz därmed fått fast jobb efter att i omgångar ha vikarierat för Kaj på Studiefrämjandet.
Vi har stämt träff på Gaphals-kontoret mitt i Linköping för att reda ut vad de egentligen håller på med. Gaphals är etablerat sedan starten för sju år sedan, men nu har namnet City to city dykt upp och dessutom driver de flera skivetiketter.
Att de har fem skivbolag, varav bara ett heter Gaphals, har främst att göra med en önskan om tydlighet från deras utländska målgrupp.
– Här i Sverige är det ganska lätt att förklara varför vi kan släppa både elektronica och hårdrock. I Tyskland är det större distans och där är det viktigare med etikett och avsändare. Distributörerna orkar inte läsa vad det är för musik på skivorna, så då har vi försökt lägga upp de olika bolagen efter det, förklarar Kaj Sivervik.
– När jag var yngre hittade jag också skivbolag där jag visste att jag skulle gilla allt de släppte, så det är samma tanke, säger Patrik Lindecrantz.
Kontoret ligger på en bakgård på S:t Lars-gatan, och delar lokal med en tatueringsfirma. De ska ta över lokaler intill, och det ser ut att behövas. På golvet står högar med Magna Carta Cartel-skivor som ska skickas vidare, och nya Paranoia-t-shirts. Företagets tredje länk, den relativt nyanställda Patrik Blom sorterar skivor medan vi andra tar plats i en av tatuerarsofforna.
Konsertverksamhet ligger i tiden, men skivbolag är det färre som startar nuförtiden. Det är inte det säkraste av de ben Gaphals står på.
– Man kan konstatera att det är det som tar mest tid, kostar mest, har störst risker och sämst chans för ekonomiskt utfall, säger Kaj Sivervik.
Varför gör ni det då? Behövs det för konserterna eller är det bara roligt?– Båda hjälper varandra, säger Patrik Lindecrantz.
– Skivorna är ett mycket mer långsiktigt arbete. Med ett skivsläpp tar det minst två år innan man ser pengarna, och det blir väldigt diffust därför. Nu börjar vi se vad 2014 års verksamhet har gett, säger Kaj Sivervik.
Bildandet av City to city är helt enkelt ett sätt att knoppa loss konsertarrangörsdelen från Gaphals.
– Dels vill vi satsa mer regionalt, men det handlar också om att det blir konstigt att konsertverksamheten inte ska ha ett eget namn när vi separerar Gaphals skivbolagsmässigt, säger Patrik Lindecrantz.
Största skalpen hittills för City to city är bokningen av det starkt folkliga Takida till Vadstena Folkets park 1 september. Men de vill inte säga att det är något nytt för dem.
– Vi har alltid bokat lite bredare artister också. Det beror på vilken typ av konsertlokal vi har tillgång till. Nu har vi Vadstena Folkets park och då kan vi boka breda artister som Takida, Millencollin och Mustasch (de två sistnämnda var i Vadstena i slutet av juli), säger Kaj Sivervik, som är tydligt nöjd med att ha fått tillgång till den nya scenen.
– Folkets park är en otroligt skön oas i det östgötska slättlandskapet. Det är roligt att se hur många som vill se den här typen av musik också. Det är stort intresse, säger han.
I våras fick Gaphals/City to city Lars Winnerbäcks kulturpris Nyponet, som går till eldsjälar inom Linköpings kulturliv. Det har gett ännu en push i kampen för ett rikt musikliv.
– Framför allt är det kul med uppmärksamheten. När vi träffar nya människor är det lite lättare. Folk har fått upp ögonen mer för vad vi gör, säger Patrik Lindecrantz.
– Det blir någon form av "stamp of approval". Är det något Linköpingsbor lyssnar på så är det på folk som har tagit sig. Och det får man ju säga att Lars Winnerbäck har gjort. Att han ger uppmärksamhet åt en kulturaktör gör att det blir mindre diffust för vissa, säger Kaj Sivervik.
Ni verkar inte vara på väg att lägga av på ett tag?– Nej, det får vi hoppas. Men man får inte glömma att det här är en mycket mer ömtålig verksamhet än annat.