Året är 2016 i Teheran, Irans huvudstad. Payam Namin är 32 år och väskan är packad. Nu ska han flytta till Sverige. Men ett sista stopp hinner han med innan planet går. Han åker till sitt numera uthyrda café och ställer sig bakom espressomaskinen. Att njuta av en egengjord kopp kaffe får bli det sista han gör i hemlandet. Nu börjar resan med slutdestination Linköping. Men passionen för kaffet - den tar han med sig.
Sju år senare sitter Payam tillsammans med sin fru Farnoosh på Waynes Coffee på Tanneforsgatan med var sin kaffe i handen. Det är en kall novembermorgon och lokalen är tom. Snart ska den fyllas av kaffesugna Linköpingsbor, men än så länge är det bara kaffemaskinen som brummar.
– När jag först kom till Sverige så jobbade jag inte med kaffe, tyvärr. Jag hade fullt upp med att plugga svenska och försökte lära mig hur samhället fungerade här, berättar Payam.
Det blev lite olika jobb innan han återförenades med sin numera fru Farnoosh, som också flyttade till Sverige 2019. Tillsammans hamnade paret på Waynes Coffee. Där fick de möjlighet att ta över som franchisetagare och har varit det sedan oktober 2020.
– Det var precis i början av pandemin så det var en väldigt tuff start. Vi kunde inte ha några anställda så jag jobbade 360 dagar det året, förklarar Payam.
Nu är läget annorlunda och paret är mycket uppskattade i kedjan.
– Waynes har hjälpt oss mycket och tycker att vi är några av de bästa franchisetagarna i kedjan. Vi får väl se om vi vinner pris som årets franchisetagare så kan jag bekräfta det, säger Payam och skrattar.
Din passion för kaffe sträcker sig långt bak i tiden, berätta hur allt började?
– I Iran dricker man mest te och en morgon så vaknade jag upp och tänkte "nu är jag trött på att bara dricka te". Så jag sprang och köpte kaffe och senare även en liten espressomaskin. Där började mitt stora intresse. Det var nästan 30 år sedan, minns Payam tillbaka.
Kaffeäventyret tog fart på riktigt 2012 då Payam fick möjlighet att öppna ett eget café i Iran. Han ville lära sig mer och började googla på kaffekurser, men hittade inte så mycket information till en början.
– Till slut hittade jag "SCA", Speciality Coffee Association, som har hur mycket information som helst. Allt från skillnaden mellan en latte och en cappuccino till kurser och tävlingar som man kan delta i.
Payam blev medlem i "SCA" och började tävla drygt ett år senare. Men det räckte inte där. Han samlade kollegor i Teheran som ville ha mer kunskap och till slut hittade gruppen Luigi Lupi, den världskända italienska baristan.
– Vi bjöd in honom från Italien så han kom till Iran och höll i en kurs för oss. Han är grundaren av "LatteArt" och visade oss mönster i skummad mjölk. På den tiden var det helt nytt, och väldigt spännande.
Inspirerad av Luigi Lupi började Payam dedikera alltmer tid till just "LatteArt", och numera är han rutinerad även i tävlingssammanhang.
– I september var jag med i Svenska Kaffemästerskapen som är en "LatteArt"-tävling i Stockholm. Under elva minuter ska man göra två cappuccino och två macchiato med likadana mönster. Jag kom till semifinal och slutade på fjärde plats.
I mars är det dags för nästa upplaga av Svenska Kaffemästerskapen och Payam hoppas på vinst. För tillfället tränar han på att göra lite svårare mönster.
– Jag har en favorit med en fågel som öppnar sina vingar. Man måste vända kaffekoppen många gånger och det är väldigt komplicerat. Men jag försöker träna så mycket jag kan.
Vad är viktigast för att brygga en riktigt bra kopp kaffe?
– Kaffekalibrering är viktigt och påverkar smaken jättemycket. En barista behöver bra kunskap – en bra bil är jättebra men föraren är viktig också. Det är samma med kaffe – en maskin som gör kaffet men den personen bakom maskinen är viktig också.
Payam tror att det finns ett stort kaffeintresse även bland Linköpingsborna och har planer på att starta en kaffeförening i Östergötland.
– Vi har många duktiga baristor här och det vore kul att samla alla. Jag tänkte prata med Arbetsförmedlingen, vi kanske kan fixa baristakurser.
Det betyder verkligen mycket för dig, det här med kaffe?
– Ja, det är i mitt blod nu. En del av mitt liv, svarar Payam.
– Det kommer från ditt hjärta, fyller Farnoosh i.