– Det är otroligt kul att få vara en del av den här organisationen, säger han lyriskt. Det är hög kvalitet på alla plan och i alla delar. Musikerna ger allt oavsett om det är en barnföreställning, spelning på ett äldreboende, kammarmusik i kyrkor eller konsert i fullstorlek i Crusellhallen med stora solister som Rickard Söderberg eller Ann-Sofie von Otter!
Som om jag inte vore övertygad plockar Anders Jalkéus fram sin mobil och visar en film när orkestern befinner sig på en av Linköpings brandstationer under en skolföreställning med riktig eld och riktiga sirener ... och en riktig barnpublik.
– Kolla här! Det är så super-pedagogiskt, och samtidigt så bra musikaliskt! Vi ger mellan 400 och 600 olika konserter i länet om året. Och nu i tisdags hade Östgötabandet en spelning på jazzklubben Fasching i Stockholm, till minne av Lars Gullin, en av Sveriges stora jazzartister.
Östgötamusiken, eller orkestern Östgöta blåsarsymfoniker är också uppdelad i tre mindre konstellationer. Östgöta brasskvintett, Crusellkvintetten (blandad blåsmusik) och Östgötabandet (jazzband).
– Uppdraget är att förse hela länet med musik, och det gör man väldigt effektivt genom att kunna dela in sig i tre olika ensembler i orkestern. Jag tror att det är väldigt givande att skapa på olika sätt.
Senast kommer Anders Jalkéus från ett jobb som kulturskolechef i Haninge. På 1980-talet lämnade han ingenjörsstudierna på Kungliga tekniska högskolan för Musikhögskolan. Där tog han musiklärarexamen och en examen i klassisk solosång. Under utbildningen var han med och bildade The Real group.
– Vi fick snabbt ett namn. Det tog verkligen snurr. Vi började turnera i Sverige och Europa. Från början var det nog mest musikfolk, och körsångare som lyssnade på oss. Vi blev nog lite mer kända efter att ha sjungit på Drottning Silvias 50-årsdag, tillsammans med Annefrid Lyngstad (Abba) och föreställningen "Knäpp igen" med Povel Ramel. Vi spelade in 30 skivor, och turnerade runt i hela världen. Vi var ute 150 dagar om året och uppträdde i konserthus i Japan, USA, Taiwan och Korea.
Och inte minst i Linköping. Crusellhallen är inget nytt för Anders Jalkéus. The Real group har uppträtt här flera gånger.
– Ja, det är en speciell lokal. Jag har också flera vänner inom musiken i Östergötland. Det är mycket som liksom faller på plats även om det var en ren slump att jag hamnade på Östgötamusiken, säger han.
Varför lämnade du The Real group?
– Jag tyckte att det var dags efter 30 år. Men framför allt var det turnerandet som gjorde det. Att vara borta under nästan halva året är ganska krävande.
Hur var skapandeprocessen i gruppen?
– Det var en oerhört kreativ miljö. Vi var fem sångare, fem kompositörer, fem arrangörer. Och vi var ju samma fem personer i 22 år. Man lär känna varandra, tillbringar mycket tid och gör musik hela tiden.
Kan du ta med dig den till Östgötamusiken?
– Jag har lärt mig hur kreativa processer fungerar, oavsett om det är kulturskola eller något annat. Konserterande verksamhet som den här ligger mig betydligt närmare. Min uppgift är att se till så att de här musikerna kan skapa musik i lugn och ro. De ska känna att de kan lägga all sin kraft och tid på sitt skapande. Jag vet vad man behöver före, under och efter en konsert. Och jag förstår förberedelsetider och vad som är viktigt för att kunna ha en kreativ miljö.
En mer konkret uppgift är att hela östgötaregionen ska kunna ta del av musiken. Anders Jalkéus har flera idéer om det.
– Jag hoppas att vi ska kunna livestreama våra konserter i Crusellhallen till biografer och liknande. Det är ganska enkelt rent tekniskt, men svårare när det gäller rättigheter. Men det är något jag vill undersöka.
Du vill ge ut en skiva med Östgötamusiken, varför?
– De här musikerna är så otroligt bra. Det är verkligen världsklass. Det är ett sätt att få ut musiken, på olika plattformar så att fler kan ta del av den i Östergötland och resten av världen. Det är också en viktig tidsstämpel.
Anders Jalkéus närmaste medarbetare i musiken är orkesterns konstnärliga ledare Christoffer Nobin, och tillsammans med programrådet och musikerna bestämmer de repertoaren, solister och mycket annat. Anders är ivrig och arrangerar redan nu julmusik för orkesterns ensembler.
– Det gör jag bara för att jag har lust. Jag hoppas på att kunna presentera arrangemangen före sommaren.
Vi har att göra med en musikalisk mångsysslare. Han spelar i flera konstellationer, och åtskilliga instrument som piano, gitarr, fiol, dragspel och eufonium. Hemma på väggen hänger en stor instrumentsamling. Och han använder dem:
– Jag spelar på dem, ofta. Det är meditation på något sätt, att spela något jazzigt, eller ett stycke av Mozart. Och kommer man på middag hos mig, då får man inte gå därifrån förrän man har spelat något med mig! skojar han.
