Marcus Nyenger kommer närmast från ett jobb som arbetsledare på Östgöta medias webbredaktion i Norrköping, som har hand om nyhetssajterna för Motala & Vadstena Tidning, Norrköpings Tidningar, Västervikstidningen och Östgöta Correspondenten.
Nu blir det i stället de fyra tidningarnas kulturbevakning som Nyenger tar över efter Åsa Christoffersson som går i pension.
– Det är lite nervöst, jag kan inte säga annat, men jag är stolt över att ha fått den här chansen, säger han.
Marcus Nyenger ser sig som en utpräglad nyhetsmänniska och vill gärna få in mer klassisk nyhetsjournalistik i kulturbevakningen. Papperstidningen är fortfarande mycket viktig, men han betonar också den digitala rapporteringens betydelse.
– Kulturmaterialet är otroligt viktigt och det vill jag ska synas på våra digitala plattformar. Det kommer att bli en hårdare satsning digitalt. Vid stora evenemang tänker jag mig att vi ska ha en rejäl digital rapportering i dator och mobil.
Blir du en lika flitig krönikör som din föregångare?
– Nej, där kommer jag inte att synas så mycket. Mitt uppdrag är framför allt att få ihop fyra mediehus kultur- och nöjesbevakning och göra det så bra jag kan tillsammans med mina medarbetare.
Något ledord för hur du vill driva kulturbevakningen?
– Kvalitet, bredd och ärlighet. Jag vill ha en öppen attityd mot läsarna och kommer alltid att försöka svara på kritik och förklara de val vi gör som redaktion.
Vilken är din favoritbok?
– Jag glömmer så snabbt. Hm, det får bli de två jag läser nu. Dels Niklas Orrenius "Skotten i Köpenhamn" och dels Ulf Starks "En liten bok om kärlek" som jag läser ihop med dottern. I den ena hårda samhällsfrågor, i den andra värme och vackra känslor. En skön kontrast.
Vad gillar du att se på teatern?
– Nu är det ju en musikal, men "Fantomen på operan" är bra.
Bästa skivan?
– Svårt. Här byter jag åsikt alldeles för ofta, men Oasis "Definitely maybe" är nog den viktigaste för mig. När den kom 1994 så kände jag på allvar att melodier och musik var något för mig.
När grät du senast på bio?
– När jag såg "Småstad". Oj, vad tårarna rann. Jag gråter ofta när jag ser på film. Det är väl allt man samlar på sig i sitt eget liv som man, på sätt och vis, bearbetar när man sitter där i biofåtöljen.
När skrattade du senast framför tv:n?
– Min sambo och jag brukar sjunka ner framför komediserien "Modern family" innan vi går och lägger oss. Då brukar det bli en hel del skratt.