Att skaffa sig en folkdräkt är något av ett detektivarbete för de flesta. Kanske finns det en väst eller ett livstycke i släkten som passar, och därifrån kan man sedan börja pussla för att få ihop en komplett mundering. Ändringar och justeringar hör till, eftersom det här är ett område där standardstorlekar inte existerar. Allt är sytt efter den som en gång beställde kläderna.
Erik Zachrison från Nacka tog en annan väg och beställde istället en helt ny dräkt från scratch. Han är född och uppvuxen i Linköping så Skedevidräkten, som allmänt kommit att betraktas som en östgötadräkt, blev det naturliga valet.
I höstas tog han kontakt med Hemslöjden i Linköping, och i onsdags, två dagar före midsommar, kunde Erik Zachrison för första gången ta på sig ”tröjan" (som väl mest ser ut som en jacka) och byxorna av mörkblå vadmal, den randiga västen, linneskjortan och allt det andra som hör till dräkten. En långrock, även den i mörkblå vadmal, ska det också bli så småningom.
– Min mamma bar folkdräkt när jag växte upp, min fru gör det, och jag hade länge känt att jag ville ha en mansdräkt. Nu, till slut, blev det av att skaffa en, säger han.
Hur är det, kliar vadmalsbyxorna?– Nej, inte alls. Det känns bara bra att ha ett så klassiskt material på sig.
Hans fru Eva har kompletterat sin Skedevidräkt med ett nytt livstycke som även det sytts upp genom Hemslöjden. Tillsammans är de aktiva i Nacka hembygdsgille som bland annat hyr ut folkdräkter. Där har man märkt ett ökande intresse för att klä sig traditionellt även vid andra tillfällen än midsommar.
– Yngre män har plötsligt börjat hyra folkdräkt eftersom man inte vill gå i frack, som känns stelt och stramt. De vill ha något som man kan röra sig i, säger Eva Zachrison.
Erik inviger så klart sina nya kläder till midsommar, men han tycker att folkdräkten passar vid de flesta högtidliga tillfällen, som till exempel bröllop.
Att få en beställning på en hel mansdräkt hör inte till vanligheterna på Hemslöjden.
– Det är väldigt ovanligt. Jag har hört mig för bland kollegerna här och ingen kan påminna sig att det någonsin hänt tidigare, säger Eva Möller som är butiksansvarig.
Hennes kollega Ammi Frisk har hållit i projektet, diskuterat olika alternativ med Erik Zachrison och beställt hem material. Skräddaren Ellen Wiström har sytt ytterplaggen, medan Kerstin Nordlinder Arlid står för byxor, skjorta och väst, samt livstycket till den kvinnliga dräkten. Det har varit ett intensivt arbete på slutet.
– Jag har inte riktigt räknat efter hur många arbetstimmar det har blivit. Jag startade i mars, och egentligen är det lite för kort tid eftersom jag inte har det här som heltidsarbete. Det går inte att livnära sig på att enbart sy folkdräkter, säger Kerstin Nordlinder Arlid.
Något som varit knepigt?– Det svåra är att veta hur plaggen kommer att passa, det kan vara lite nervöst. Därför provar vi mycket, så att det verkligen ska bli bra, säger hon.
6–7 provningsresor till Linköping har det blivit för Erik Zachrison. Priset för dräkten landar på ungefär 65 000 kronor.
– Jag kände att jag verkligen ville ha en egen, gjord just för mig. Jag har flera gånger försökt att hitta en begagnad Skedevidräkt, bland annat genom att annonsera, men har inte lyckats med det.
På midsommarafton är han och Eva lekledare vid ett stort midsommarfirande i Nacka.
– Det är den mest späckade dagen på hela året för oss, så dräkten kommer att bli ordentligt invigd, säger Erik Zachrison.
Fotnot: Skedevidräkten har fått sitt namn av byn vid sjön Tisnaren i Finspångs kommun.