"Jag åt kebabpizza innan också såklart. Kanske inte en gång i veckan, men några gånger i månaden i alla fall", säger Niklas Bernholtz.
Att äta och betygsätta Linköpings kebabpizzor är inget man gör i en handvändning. Det vet 33-årige Niklas Bernholtz som i juni förra året (2022, för tydlighetens skull) gav sig iväg på sin kulinariska expedition.
– Jag tänkte att det inte kunde finnas så många kebabställen i Linköping. Men det gjorde det, säger Niklas som till vardags arbetar som lokförare och flyttade till Linköping från västkusten för att plugga.
Hans första besök blev på Ellas gatukök i Tornby.
– Det bara blev så att den blev först. Sedan blev det Tallboda som är närmast där jag bor. Sedan började jag studsa omkring litegrann, jag tänkte att det var roligare än att bara beta av ett område.
Deg, tomatsås, ost, kebabkött och sås. Varje del är viktig när man ska laga den perfekta kebabpizzan, säger Niklas "Kebabguden" Bernholtz.
När Niklas känt, klämt, luktat och smakat på pizzorna skriver han ner sina reflektioner och publicerar på instagramkontot "Kebabguden". Varje måltid beskrivs utförligt och ges ett betyg på en tiogradig skala.
– Jag har varit på 67 pizzerior nu. En i veckan fick bli lagom. Jag testade två gånger någon vecka, men det blev lite matigt.
Har det här varit ett bra sätt att lära känna stan?
– Ja, oh ja. Jag spelade i och för sig mycket Pokemon Go innan, och då var man runt överallt. Så jag hade ett hum om var de flesta ställena var. Men ja, vissa stadsdelar har man ju annars ingen naturlig anledning att åka till.
Niklas instagramkonto "Kebabguden" har 440 följare.
Som kebabpizzatestare har man ett ansvar och recensionerna skrivs med noggrannhet.
– I början kunde jag åka till en pizzeria och tänka ”det här var la gott” och så försökte jag skriva upp lite stödord. Såsen var bra och så vidare. Men nu när jag skriver så tar det ett tag innan jag blir riktigt nöjd. Och så sover man på saken och läser igenom dagen efter. Det kan ta fyra timmar att bara få ihop en liten snutt ibland.
Varför just kebabpizza?
– Det är väl typiskt godast, tycker jag. Om det ska vara en svensk klassisk pizza så är det kebabpizza tycker jag. Jag är inget stort fan av svamp heller, så capriccosan gick bort. Det känns som att folk som äter kebabpizza har en lite större kärlek till pizzan.
Vad utmärker en bra kebabpizza?
– Såsen ska vara bra, det är viktigt. Det ska vara mycket smak i den, gärna mycket vitlökssmak, helst färsk vitlök i. Har man använt lite gul lök som man svettat i en panna får man mer sötma. Gärna två olika såser också som standard på pizzan. Då kan man få hetta med den ena och löksmak i den andra. Såsen ska heller inte vara yoghurtbaserad, då blir det rinnigt.
Nikas tar alltid minst två bilder som han lägger ut på instagramkontot. En översiktsbild på hela pizzan och en närbild. Han tycker själv att hans inlägg har blivit roligare ju längre projektet hållit på. "Jag läste min gamla inlägg nu och tycker att fan vad tradig jag var. Det är mycket roligare de senaste månaderna, nu har jag ju kommit igång."
Själva kebabköttet är förstås en nyckelingrediens.
– Där gillar jag gyros (fläskkött) mest. Det är mer fett i. Nötkebaben är de tunna avlånga skivorna. Det finns inte så mycket utrymme mellan en riktigt bra och en riktigt dålig nötkebab, du kan inte göra så mycket med det. Men hanterar du gyroskött lite vettigt får du upp smaken på det.
Tomatsås?
– Ofta hamnar den på ytterkant och man märker knappt av den, då hade man likaväl kunnat köra utan. Sedan finns det vissa ställen som ger mer plats till den. Man kan till och med blanda i lite hetta i den om man så vill. Har den en klar fin tomatsmak så tycker jag att det är en fördel.
Degen?
– Den får gärna vara jättetunn, men då får den inte gå för länge i ugnen. Då skiter det sig. Då går den igenom. Den ska inte kunna brytas av. Man ska kunna lyfta upp den och det får gärna vara lite inåtlut i mitten, det är helt okej. Men om det är så att kanten och allt annat faller av så har man gjort tvärfel. Gärna lite salt i degen också. Jag vill gättegärna att man gör något fluffigt med kanten också, det visar att man ansträngt sig lite.
Förutom hur själva pizzan smakar brukar Niklas ägna några rader åt lokalen och hur stämningen på pizzerian är. Helhetsupplevelsen spelar roll.
Ingen pizzeria har fått maximala 10 poäng. Ingen har heller fått 9 poäng. Kanske är den fulländade pizzan ouppnåelig? Men om Niklas, med sin unikt detaljerade kunskap om stans kebabpizzor, fick plocka delar från olika pizzerior och likt en kebabpizzans Frankensteins monster bygga ihop en perfekt skapelse så vet han vad han skulle använda.
– Då vill jag ha tomatsåsen från El Greco, osten från La luna, kebaben från Pizzafiket, såsen från Zorro, botten från Ekkällan och så vill jag att bagarna på Adriatic är de som gör den. Det är min drömpizza.
Lagar du kebabpizza hemma någon gång?
– Nej det har inte blivit så mycket. Jag har en pizzasten, men det blir svårt att få ihop något ordentligt gyroskött…
Äter du någon annan pizzasort?
– Förr gjorde jag det. Senaste två åren: nej.
Niklas Bernholtz inspirerades av ett likadant konto som drivs av en man i Göteborg. "Jag tänkte att jag kan göra samma sak som honom fast i Linköping. Jag är ifrån västkusten från början. Jag anser väl att våra pizzor där är lite bättre i snitt än vad det är här uppe."
I sitt jobb som lokförare åker Niklas kors och tvärs genom landet och får då ofta tillfälle att testa det lokala matutbudet.
– När jag var uppe i Norrland så hittade jag ingen kebabpizza. Det verkar inte vara en grej där. Då fick man snällt ta något annat. Då blev det väl en Vesuvio eller en Calzone eller något sådant. Det brukar vara okej ändå.
När du är klar med kebabprojektet, kommer du fortsätta äta kebabpizza då?
– Antagligen.
Du har inte tröttnat?
– Nej, tvärtom. Jag hade en liten nerperiod, men det blev snabbt enklare igen.
Kan det bli att du testar en annan sort?
– Nej. Det får någon annan göra.
Vad har varit roligast med projektet?
– Uppstickarna! Vissa ställen hade jag koll på förhand att de skulle vara bra. Men de som presterade bra mycket bättre än jag trodde de skulle göra var kul. Som Valentino i Hejdegården, La Playa i Malmslätt, eller Zorro i Tannefors.
Vad har varit värst med projektet?
– Vissa ställen visste jag att de skulle vara dåliga redan innan jag kom dit. Och så visade det sig att det var så. Det var inte kul alls.
Har du fått några insikter?
– Att service är avsevärt mycket mer betydelsefullt än vad jag trodde. Kommer man in på ett ställe och möts av en människa som sitter och scrollar på telefonen jämfört med någon som ger ett stort leende och hälsar välkommen och ber dig sätta dig ner. Och så kommer de ut med pizzasallad utan att du ens bett om det. Då kan pizzan vara ganska horribel men jag kommer ändå vara kalasglad.
När Niklas nu har rundat stans alla pizzerior är det inte bara deg, sås och kött som han minns.
– Vissa snubbar på pizzeriorna kommer jag ihåg fortfarande bara för att de var så glada. Det var en kille som jobbade inne i Skäggetorps centrum. Han var nog den gladaste bagaren jag stött på.